https://twitter.com/advicetowriters/status/211556832894926850

På min arbetsplats diskuteras behovet av en policy för sociala medier. Jag är misstänksam, men anar lockelsen i att kunna inordna kraften i de etablerade strukturerna. På något vill man nog både ha kakan och äta den?

För en tid sedan träffade jag tjänstemän som ville samla kommunens bloggare inom det pedagogiska fältet. Den gemensamma nämnaren skulle vara att de skulle vara “inspirerande”.

Jag kanske måste sluta att använda mig själv som måttstock för företeelser omkring mig, men jag har svårt att se mig som en del av de här välmenande och nyttiga strukturerna. Alla kanske inte är lika fixerade vid frihet som jag?

Konnektivismen är väl som leken – svår att beskriva, lätt att förstöra.