Ibland tror jag att teorier om lärande är lösningen på skolans problem

Det har hänt att jag försöker tvinga studenter att analysera sitt lärande med hjälp av teoretiska modeller för vad kunskap är och hur den utvecklas. Blooms taxonomi har varit en given utgångspunkt. Samtidigt är det lätt hänt att utgångspunkten blir lite abstrakt och att reflektion frikopplas från de konkreta aktiviteterna.

Därför gillar jag den här omtolkningen som betonar produktion och kreativitet. Det är liksom där det börjar.

Länk

20120517-001023.jpg

Etiketter: ,

13 svar to “Ibland tror jag att teorier om lärande är lösningen på skolans problem”

  1. maxtiotar Says:

    Vet inte om figuren fungerar så väl för mig. Jag ser den lika gärna som om processerna startar med ihågkomst/minne och för filtreras ner till hjärnan där nya tankar och ”skapande” föds! Överhuvudtaget tror jag det är bra att ofta försöka tänka baklänges, vända sig om, starta med slutsatsen och även radera det man nyss har skrivit… …det startar också processer.

  2. maxtiotar Says:

    Angående din teori om lösningen på skolans problem är min åsikt ett obetingat ”ja” – i fall vi kan stimulera lärare till självständigt tänkande lärare får vi självfallet självständigt tänkande elever. Och studenter….

    • Mats Says:

      Det där är nog individuellt. Jag är sådan som gör först och tänker sedan.

      Min tes är att högskolan prioriterar tänkandet och om du inte gjort (producerat) något riskerar tänkandet att bli reproduktivt.

      Men jag är ganska intuitiv – det ör ofta jag inte vet exakt varför jag gör saker!

      • maxtiotar Says:

        Med andra ord reptilhjärna? Andra hjärnor tänker alltid först men de tänker på olika saker. Vissa människor tänker endast på de positiva konsekvenserna av sitt agerande och följaktligen får de en massa gjort.

      • Plura Says:

        Mats märks att du kommer från den värld där man leker i utveckling och lärande.

        Den akademiska diciplinen är abstrakt på en hög nivå.

      • Mats Says:

        Vad? Märks det?

        Det är nog här jag brukar citera Nietzsche:

        A man’s maturity: that is to have rediscovered the seriousness he possessed as a child at play.

        (det finns fler)

  3. Mats Says:

    Jag kallar det programmatiskt lättsinne. Ett försök att bemästra existentiell ångest genom att inte försöka vara alltför smart. Jag tror alltså inte att hjärnan är byggd för att förutsäga konsekvenser av handlingar – samtidigt kan vi inte låta bli att agera.

    Högskolan är rationalitetens högborg – därför är många besatta av att handla rätt. Det är ingen bra ansats för mötet med en kaotisk omvärld.

    • Plura Says:

      Oops, är högskolan besatt att handla rätt. Är det forskarvärlden som slagit för hårt igenom på grundutbildningen?

      Under min tid på KTH och SU var det snarare att ta till sig det logiska tänkandet för att ha förmåga att kunna lösa komplicerade problem. Teknik är ju tillämpad naturvetenskap, alltså en diciplin som fordrar mycken kreativitet för att lyckas lösa kontruktiva problem.

      Samma gällde när jag läste ekonomi och juridik. Det gällde att lösa komplicerade juridiska tolkningar och analys av ekonomiska förlopp.

      Men i ingen av dicipliner byggde på att det finns en sanning. Om man fastnat där är i högskolevärlden är det illa.

    • Mats Says:

      Det kan vara en svag punkt inom pedagogiken. Klämd mellan olika traditioner har det utvecklats en viss tidskänslighet som nog kan leda till en sådan inställning. Samtidigt finns det en förväntan från fältet att forskarna ska ge enkla metodiska svar på komplicerade metodiska frågor.

      När det gäller våra studenter så menar jag att de ofta är extremt moralistiska – både i synen på sig själv och hur föräldrar bör vara. Det ett stort problem.

  4. Plura Says:

    Men Mats, är det inte först att knäcka koden till språket och logiken. När det är gjort är det väl tillämpad kodknäckning i olika ämen. När allt detta är på plats är det assossiationshalka som för kunskapen och förmåga framåt.

    • Mats Says:

      Njae – förutsatt att det finns EN kod kanske du har rätt. Tyvärr är det ofta mer komplext och ibland finns det rivaliserande koder som bryter upp de försöken att renodla livet till ett logiskt rationellt spektakel.

    • Plura Says:

      Aj, ska vi börja blanda in känslor i diskussionen?

      Kanske jag är för mycket rationellt spektakel när det gäller kunskap. Naturvetaren i mig sitter djupt, speciellt den tillämpade naturvetenskapen eller den juridiska logiken;)

      • Mats Says:

        Du kan fylla Platons position i debatten. När det gäller kampen mellan Apollo och Dionysos hejar jag på den senare. Kanske är de här grekiska parallellerna väl djärva i dessa tider?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 102 andra följare