Den kom till slut, våren.
This entry was posted on maj 2, 2012 at 12:36 e m and is filed under Högskola, Lärarutbildning, Malmö, Utbildning. Du kan följa svar på detta inlägg via RSS 2.0-flödet.
Du kan lämna en kommentar eller en trackback från din egen sida.
maj 2, 2012 kl. 1:15 e m |
Detta är den vår veka kallar sommar? Eller tvärtom?
maj 2, 2012 kl. 2:32 e m |
Snarare ett bra tillfälle att citera Karlfeldt
Höstens vår
Nu är den stolta vår utsprungen, den vår de svaga kalla höst.
Nu blommar heden röd av ljungen och hvitt av liljor älvens bröst.
Nu är den sista visan sjungen
av sommarens kvinnligt veka röst; nu stiger uppför bergens trappa trumpetarn storm i dunkel kappa.
Nu äro alla drömbarn döda
som födts ur vårens sköra lek –
likt buskens rosentyll, den röda, som första skumma natt gör blek. Men alla starka känslor glöda
som snårens nypon, kullens ek
och hviska varmt i frost och nordan om gyllne mognad och fullbordan.
Min sång flög drucken kring det bästa av färg och doft i ängars ljus,
och det var ljuvligt nog att gästa
de många hjärtans honungshus;
nu vill jag, mätt på sötman, fästa min boning långt från lust och rus och hvila under fasta bjälkar,
ej under lösa blomsterstjälkar.
Väl mig, då lekens minnen tvina, att du var allvar och står kvar,
att ingen sol behövs att skina
vår kärlek varm i svala dar!
Hör, himlens hårda väder hvina sin högtidshymn för trogna par. Vi le, när jorden reds och darrar; vår lyckas hus har goda sparrar.
maj 2, 2012 kl. 3:33 e m |
Citera, inte travestera, alltså. Men du har rätt, det är bara 4 korta månader kvar innan vi är där!
maj 2, 2012 kl. 5:32 e m |
Jag försökte bara sprida lite bildning – samt en medvetenhet om ordens glidande betydelser.