Jag misstänker att SKL:s undersökning om barns trivsel i skolan kommer att bemötas med misstänksamhet av dem som fokuserar på mätbara resultat.
Jag är nästan lika säker på att Jan Björklunds önskemål om betyg i årskkurs fyra kommer att mötas av jubel från samma grupper..
Länk till DN.
Lärarnas tidning
Varför upplever jag skoldebatten som förutsägbar?
Uppdatering:
april 18, 2012 kl. 9:04 f m |
Debatten om betyg och bedömning är inte bara förutsägbar, i bästa fall är den meningslös (i sämsta fall… huh, det vill jag inte ens tänka på!) med större fokus på känslor och föreställningar om minnen av känslor förknippade med upplevelser från tyckares egna ungdomstider än på vad forskning faktiskt visar och säger. ”Trivsel” är ännu ett av dessa i praktiken intetsägande myspys-fokus som lyfts fram som svenska skolans ”styrkor” och flyttar bort fokuset i samtalet från det som faktiskt är bekymmersamt.
april 18, 2012 kl. 5:04 e m |
Är lite nyfiken. Vad säger egentligen aktuell forskning om betyg och bedömning?
april 18, 2012 kl. 5:42 e m |
Ah, äntligen en relevant fråga! Den säger, om jag förstått saken rätt, ungefär att kvalitén på undervisningen och den pedagogiska dokumentationen är det som avgör om kunskapsnivåerna stiger eller sjunker, inte vilket betygssystem som används. Såvitt jag minns på rak arm (jag har inte ro att verifiera det på telefonen, sorry!) visar såväl Hattie som Jimerson på detta.
april 18, 2012 kl. 7:18 e m |
Vem kan säga emot Hattie, metametastudiernas mästare. Om kunskapsnivåerna stiger eller sjunker, säger du, avgörs av kvaliteten på undervisning och pedagogisk bedömning. Du hänvisar till forskning som på avstånd rör 80 miljoner barn – jag skulle inget hellre än att ta del av individnära forskning om barns
april 18, 2012 kl. 7:27 e m
…80 milj barns upplevelser av att allt tidigare och allt noggrannare granskas.
april 18, 2012 kl. 7:31 e m
Nåja – alla är inte överens om värdet av de här metastudierna som är ganska kontextburna (västvärlden) och bygger på erfarenheter från förr.
Som vägvisare måste vi nog våga lyfta blicken från det förflutna och blicka framåt. I det nya landskapet ser läraruppdraget delvis annorlunda ut
april 19, 2012 kl. 8:59 f m
Problemet är väl att bedömar kompetens är låg i lärarkåren.
april 18, 2012 kl. 5:44 e m |
http://www.skl.se/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden-2011/lararens-aterkoppling-ar-nyckeln-till-goda-resultat
april 18, 2012 kl. 5:36 e m |
Jag rekommenderar Anders Jönssons och Christian Lundahls böcker om bedömning för lärande.
Betyg är bra för de duktiga – motiverande men inte särskilt informativa.
april 18, 2012 kl. 5:45 e m |
För de duktiga lärarna eller för de duktiga eleverna? En tanke med gemensamma betygskriterier är ju just att styra upp och kalibrera undervisningen i ett skolsystem, så att ett C i söder betyder detsamma som ett C i norr gällande färdighet såväl som innehåll.
april 18, 2012 kl. 5:55 e m |
Någon form av informativt värde har de nog – kanske inte det som föräldrarna tror, men ur jämförelsesynpunkt är det antagligen bättre än ingenting.
april 18, 2012 kl. 8:39 e m |
Formativ bedömning understöds av kalibrerade summativa bedömningar som exempelvis betygssystem. Polariseringen mellan de två begreppen känns onödig.
april 19, 2012 kl. 9:28 f m |
Jag vet inte vem som polariserar, men det känns som att de här två systemen inte helt harmonierar med varandra. Åtminstone måste vi nog vara tydliga med att de har olika funktioner.
april 19, 2012 kl. 8:56 f m |
Morrica styrkor? Baksidan eller skillnaden mellan trivseltalet och 100 är alla de kränkta och diskriminerade. Det är skolans uppdrag att eliminera. (Skollagen 6 kap och Diskrimineringslagen.)
april 19, 2012 kl. 9:26 f m |
Trygg, rolig och lärorik. Enligt läroplanen ska skolan vara det hela tiden och överallt. Ibland ser jag motsättningar mellan de här begreppen – oftast befruktar de varandra!
april 18, 2012 kl. 9:42 f m |
Jag har inte läst undersökningen – därför är jag avsiktligt vag. Förhoppningsvis kommer andra att iaktta samma försiktighet innan de har studerat texten. Inlägget handlar om att vi ofta styrs av åsikter – då blir det besvärande att diskutera detaljer i rapporten. Men till sist handlar det om ”god forskning”!
april 18, 2012 kl. 9:44 f m |
Här finns rapporterna:
http://www.skl.se/press/pressmeddelanden/manga-elever-nojda-med-skolan
april 18, 2012 kl. 9:47 f m |
BESLUT: FRÅGOR
Fråga 1: Jag känner mig trygg i skolan
Fråga 2: Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer
Fråga 3: Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter
Fråga 4: Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena
Fråga 5: Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det
Fråga 6: Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet
Fråga 7: Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen
april 18, 2012 kl. 10:33 f m |
Inget av detta är har att göra med mer än attityder. Och attityder speglar bara de politiskt korrekta och har inget att göra med det beteendet och värderingar.
april 18, 2012 kl. 11:17 f m |
Föräldrar vill förstås ha nöjda barn men de blir samtidigt allt mer övertygade om att det inte räcker. De känner att deras barn också behöver ha lärt sig tillräckligt. Det är ju fortfarande så att ett barn som exempelvis högpresterar i matematik inte får nya utmaningar utan execercisrepeterar samma slags uppgifter. Hur kommer vi åt skolor som missköter kunskapsuppdraget?
april 18, 2012 kl. 2:19 e m |
Är det så generellt?
Jag skulle gärna sett en fråga som intresserar sig för huruvida skolan lyckas utmana barnen? Trygghet är inte allt – äventyr är minst lika viktigt.
april 18, 2012 kl. 3:09 e m |
Jag har inte statistik eller ens ett större material dagsfärsk information men jag har mycket information om att det i de flesta klasser finns problemet att ganska många elever utmanas alltför lite. De senaste information för 2 dagar sedan handlade om tre elever i en åk 3.
april 18, 2012 kl. 5:42 e m |
Frågan är vad vi menar med utmaning? Det kan handla om abstraktion och svårighet – men det kan vara minst lika utmanande att hantera frihet och komplexa uppgifter.
Motivationens gåta är svår att ge ett enkelt generellt svar, men vi vet att svensk skola misslyckas systematiskt och att utbildningsministerns försök till svar i grunden är nostalgiska.
april 18, 2012 kl. 2:21 e m |
Det finns väl en myndighet som har just det uppdraget? Jag tror de kallas Skolinspektionen.
april 18, 2012 kl. 3:10 e m |
Myndigheter behöver verktyg för att mäta och följa upp och Skolinspektionens verktyg är alltför svaga.
april 18, 2012 kl. 5:39 e m |
Menar du sanktioner?
april 18, 2012 kl. 8:42 e m |
Nej de lyckas inte ens mäta vilka som lyckas förmedla kunskap utan inspekterar bara ett antal mindre viktiga resultat.