De nöjda eleverna och betyg i fyran?

Jag misstänker att SKL:s undersökning om barns trivsel i skolan kommer att bemötas med misstänksamhet av dem som fokuserar på mätbara resultat.

Länk till svt.

Jag är nästan lika säker på att Jan Björklunds önskemål om betyg i årskkurs fyra kommer att mötas av jubel från samma grupper..

Länk till DN.
Lärarnas tidning

Varför upplever jag skoldebatten som förutsägbar?

20120418-081631.jpg

Uppdatering:

Tips – Twitter om Björklund

27 svar to “De nöjda eleverna och betyg i fyran?”

  1. Morrica Says:

    Debatten om betyg och bedömning är inte bara förutsägbar, i bästa fall är den meningslös (i sämsta fall… huh, det vill jag inte ens tänka på!) med större fokus på känslor och föreställningar om minnen av känslor förknippade med upplevelser från tyckares egna ungdomstider än på vad forskning faktiskt visar och säger. ”Trivsel” är ännu ett av dessa i praktiken intetsägande myspys-fokus som lyfts fram som svenska skolans ”styrkor” och flyttar bort fokuset i samtalet från det som faktiskt är bekymmersamt.

    • Anonym Says:

      Är lite nyfiken. Vad säger egentligen aktuell forskning om betyg och bedömning?

    • Mats Says:

      Jag rekommenderar Anders Jönssons och Christian Lundahls böcker om bedömning för lärande.

      Betyg är bra för de duktiga – motiverande men inte särskilt informativa.

      • Morrica Says:

        För de duktiga lärarna eller för de duktiga eleverna? En tanke med gemensamma betygskriterier är ju just att styra upp och kalibrera undervisningen i ett skolsystem, så att ett C i söder betyder detsamma som ett C i norr gällande färdighet såväl som innehåll.

      • Mats Says:

        Någon form av informativt värde har de nog – kanske inte det som föräldrarna tror, men ur jämförelsesynpunkt är det antagligen bättre än ingenting.

      • janlenander Says:

        Formativ bedömning understöds av kalibrerade summativa bedömningar som exempelvis betygssystem. Polariseringen mellan de två begreppen känns onödig.

        • Mats Says:

          Jag vet inte vem som polariserar, men det känns som att de här två systemen inte helt harmonierar med varandra. Åtminstone måste vi nog vara tydliga med att de har olika funktioner.

    • Plura Says:

      Morrica styrkor? Baksidan eller skillnaden mellan trivseltalet och 100 är alla de kränkta och diskriminerade. Det är skolans uppdrag att eliminera. (Skollagen 6 kap och Diskrimineringslagen.)

      • Mats Says:

        Trygg, rolig och lärorik. Enligt läroplanen ska skolan vara det hela tiden och överallt. Ibland ser jag motsättningar mellan de här begreppen – oftast befruktar de varandra!

  2. Mats Says:

    Jag har inte läst undersökningen – därför är jag avsiktligt vag. Förhoppningsvis kommer andra att iaktta samma försiktighet innan de har studerat texten. Inlägget handlar om att vi ofta styrs av åsikter – då blir det besvärande att diskutera detaljer i rapporten. Men till sist handlar det om ”god forskning”!

  3. Mats Says:

    Här finns rapporterna:

    http://www.skl.se/press/pressmeddelanden/manga-elever-nojda-med-skolan

  4. Mats Says:

    BESLUT: FRÅGOR
    Fråga 1: Jag känner mig trygg i skolan
    Fråga 2: Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer
    Fråga 3: Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter
    Fråga 4: Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena
    Fråga 5: Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det
    Fråga 6: Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet
    Fråga 7: Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen

  5. Plura Says:

    Inget av detta är har att göra med mer än attityder. Och attityder speglar bara de politiskt korrekta och har inget att göra med det beteendet och värderingar.

  6. janlenander Says:

    Föräldrar vill förstås ha nöjda barn men de blir samtidigt allt mer övertygade om att det inte räcker. De känner att deras barn också behöver ha lärt sig tillräckligt. Det är ju fortfarande så att ett barn som exempelvis högpresterar i matematik inte får nya utmaningar utan execercisrepeterar samma slags uppgifter. Hur kommer vi åt skolor som missköter kunskapsuppdraget?

    • Mats Says:

      Är det så generellt?

      Jag skulle gärna sett en fråga som intresserar sig för huruvida skolan lyckas utmana barnen? Trygghet är inte allt – äventyr är minst lika viktigt.

      • janlenander Says:

        Jag har inte statistik eller ens ett större material dagsfärsk information men jag har mycket information om att det i de flesta klasser finns problemet att ganska många elever utmanas alltför lite. De senaste information för 2 dagar sedan handlade om tre elever i en åk 3.

      • Mats Says:

        Frågan är vad vi menar med utmaning? Det kan handla om abstraktion och svårighet – men det kan vara minst lika utmanande att hantera frihet och komplexa uppgifter.

        Motivationens gåta är svår att ge ett enkelt generellt svar, men vi vet att svensk skola misslyckas systematiskt och att utbildningsministerns försök till svar i grunden är nostalgiska.

    • Mats Says:

      Det finns väl en myndighet som har just det uppdraget? Jag tror de kallas Skolinspektionen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 105 andra följare