Jag drabbas av svår huvudvärk av kommentarsfältet och lider med Bertil som försöker hålla diskussionen på spåret.
http://www.youtube.com/watch?v=ecinNaR32Qs http://www.youtube.com/watch?v=cmdHvkcMhZ4 http://www.youtube.com/watch?v=eo1AJWqCIww
Arkiv för september, 2011
Bertil Törestad på Newsmill
september 25, 2011En sorglig löpsedel
september 25, 2011
Pluras kök – uhu?
september 24, 2011Jag slötittar på Pluras kök. Tityo svarar blixtsnabbt på frågan: Vad är det konstigaste du haft i munnen?
– Jonas Åkerlunds testiklar!
Programmet blir sig inte riktigt likt efteråt.
Teorin om könsmaktsordning är skör
september 24, 2011Bilden är från Sydsvenskan och föreställer män från herdestammar i Niger. Kvinnorna väljer bland de uppsminkade männen och prövar dem några nätter innan de bestämmer sig om de vill ha ytterligare en äkta man.
Kanske kan vi lära oss något av männens skräck för att inte bli valda?
Ni hade mig på introt…
september 24, 2011open.spotify.com/track/2Xj2tTAM…: kärleken till jazzen vaknar med Treme. Jag har lyssnat en del på sån här musik. Nu minns jag varför.—
Mats Olsson (@tystatankar) September 24, 2011
Går det att lära ut kreativitet?
september 24, 2011Sir Ken Robinson gör inte heller mig besviken. Här finns inspiration för en hel konferens (lätt travesti på Fawlty towers)
RT @markslavkin: Video highlights of "Imagination Conversation" with @DrDeasyLAUSD and @SirKenRobinson bit.ly/oHzXv7—
Sir Ken Robinson (@SirKenRobinson) September 23, 2011
Frågan om kreativitetens nyttighet är väl känd inom näringslivet.
Min irriterande ovana är positiv
september 23, 2011Till klottrandets lov – doodling for ever! on.ted.com/9i7b #skolan—
Mats Olsson (@tystatankar) September 23, 2011
Det är sällan Tedtalks gör mig besviken!
Go Janne, go!
september 23, 2011Lärarnas tidning och flumpedagogen Janne! lararnasnyheter.se/lararnas-tidni… Kritiken av legitimationskravet preciseras. # skollyftet #skolan #skolchatt—
Mats Olsson (@tystatankar) September 23, 2011
Jag funderar på att börja odla skägg. Missa inte intervjun med Janne.
”Reflektion »Blev man inte hårdrockare, så fick man bli förskollärare. Det finns vissa likheter som hög ljudnivå och att man måste vara lite självdestruktiv för att ge sig in i det.«”
En konstig krönika
september 23, 2011Anna Larsson Laestadius (ALL) skriver en svavelosande text om kritiker av genusvetenskapen. Argumentationen är lite svepande och jag har svårt att följa hennes historiebeskrivning. Utgångspunkten är att feminismen kämpade för rättvisa för länge sedan och det är bra. På sextitalet drev den jämställdhetsfrågor och det är också bra. Kvinnoforskningen analyserade makten och det är också bra. Som kronan på detta vackra träd växer genusvetenskapen och med all denna godhet kan den naturligtvis inte vara annat än bra.
Jag tror att det finns andra sätt att beskriva utvecklingen. De som kritiserar hjältesagan är lätta att demonisera. Och det gör ALL. Kritikerna jämförs med SD och jag menar att det är ganska tarvligt. Jag har ofta kritiserat antifeminister för uppdriven retorik och högt tonläge. Krönikan bidrar till polariseringen.
I avslutningen diskuterar ALL femiinismens nya utmaning
”I takt med att lagar skrivits om och kvinnor vunnit sina formella rättigheter på område efter område i vårt land har fokus flyttats till strukturell diskriminering, att försöka synliggöra och undanröja de oskrivna regler som gäller för könen och som hindrar kvinnor och män att utveckla sin fulla potential. Det kan vara föreställningar om att kvinnor inte kan/vill leda företag. Och att män inte kan/vill ha vårdnaden om sina barn.”
Jag väntar på att feminismen ska visa intresse för att dekonstruera myten om att män inte vill arbeta i förskola och skola.
Barnet som aktör?
september 23, 2011Jag läser vidare i tidningen Genus och slås av språkets betydelse. Forskaren säger sig utgå från teorier om barnet som aktör, men i beskrivningen av socialisationen använder hon passiva verbformer.
”I den tidiga förskoleåldern har barn en högst diffus uppfattning om skillnader och likheter mellan pojkar och flickor, visar Anette Hellman i sin avhandling Kan Batman vara rosa? I avhandlingen analyseras vilken betydelse den rosa färgen ges bland barnen. Hur förhandlas den när det gäller pojkighet och flickighet?
– Färg är den kanske starkaste markören för kön och den framstod som en väldigt viktig aspekt av genusnormer. Den rosa färgen kom ofta upp i diskussionerna, men även svart och andra mörka färger.
Speciellt bland de yngre barnen på runt tre, fyra år var färg en viktig markör för att skilja flickor och pojkar åt, menar Anette Hellman.”
Den traditionella analysen är att ett patriarkalt samhälle påtvingar barnen de här normerna. Ett mer försiktigt perspektiv betonar de anonym strukturernas betydelse och då kanske en passiv verbform är motiverad. Men om forskaren vill skriva fram barnet som aktivt subjekt (aktör) måste språket följa denna tanke. Texten vinglar mellan de här positionerna och jag tror att forskaren har svårt att inte se barnen som passiva objekt. De blir offer som ska räddas av medvetna genuspedagoger.
I ett konskvent aktörsperspektiv ger barnen färgen en betydelse. De förhandlar fram pojkighet och flickighet.
Vad hände förresten med det fina ordet pojkaktighet?
Jag tror det är viktigt att betona att de här konstruktionerna av manlighet är positioner – inte biologiska egenskaper. Vi väljer i vilken grad vi vill spela spelet. Det är kärnan i aktörsperspektivet.
Störst lampa vinner?
september 22, 2011
Jag vet inte varför den här lampan är så stor. Kanske är besökarna ovanligt trögtänkta – kanske är rummets besittare ovanligt betydelsefull?
Jag är under rekonstruktion!
september 22, 2011
Om SAAB kan så borde jag också kunna!
Ni känner väl igen tröjan på bilden?
Cage fighting? MMA?
september 22, 2011Ramaskri över barn i burslagsmål – DN.SE dn.se/nyheter/varlde… Jag brukar tycka att lite brottning piggar upp. Det här är något annat.—
Mats Olsson (@tystatankar) September 22, 2011
England är nog inte civilisationens vagga.
Staten som arbetsgivare
september 21, 2011För några år sedan sades kollegor upp från Lärarutbildningen. Det var en svår tid och förtroendet för arbetsgivaren prövades. Min bild av staten och den skyddande lagstiftningen fick en allvarlig knäck.
Nu ser jag Uppdrag granskning om uppsägningarna vid regeringskansliet och såren rivs upp.
t.co/PSRy5Kh6 t.co/xzgstpen turordningskretsar är ett fult ord och staten är en usel arbetsgivare. #svpol—
Mats Olsson (@tystatankar) September 21, 2011
Jag inser att ”usel” är ett starkt ord och anar att min beskrivning är en grov generalisering. Det finns säkert många välskötta uppsägningar som följer lagens anda.
”Jag kan faktiskt inte komma på någonting som inte går att lära sig på Youtube!”
september 21, 2011Under några dagar har vi diskuterat nödvändigheten av att basera en yrkesutbildning på forskning. Vi är väl inskolade och ingen vill på allvar ifrågasätta nyttan av systematiserad erfarenhet och kritiskt tänkande.
När jag möter studenten som har svårigheter att formatera kommentarer på kommentarer i det avslutande examensarbetet säger han glatt:
– Äsch jag går hem och kollar på Youtube, det finns säkert någon film. Jag kan faktiskt inte komma på någonting som inte går att lära sig på Youtube!
Jag försöker komma på luckan i hans tes. Hur ska jag argumentera?
