Zoran fortsätter att hitta på ny fantasifulla benämningar på förskollärare.
@tystatankar Låter det bättre med omsorgsansvarig med pedagogiska uppgifter? Låter det "finare". Rycker inte jag.—
Zoran Alagic (@ZoranAlagic) September 28, 2011
Han menar att dagisfröknar är en kärleksfull benämning på manliga förskollärare och tycks ha svårt att förstå mina invändningar. Ordet underlättar inte rekryteringen av män till yrket.
Även om jag är för lek tror jag att många hör en nedvärderande ton i ord som till exempel lektant (inte Zorans ord) Efter 3,5 års högskoleutbildning erövrar lärare en yrkestitel och har rätt att kräva respekt för den.
Jag vill att Zoran berättar för oss om hur de manliga pedagogerna på hans barns förskola ser på hur han benämner dem.
@ZoranAlagic yttrande frihet är bra – men på twitter kan alla höra dig tänka!
Kom igen nu. Har du frågat?—
Mats Olsson (@tystatankar) September 29, 2011
Ett reportage i fackpressen?
De senaste 10 åren har vi utbildat ”lärare med inriktning mot förskola”. Examensordning och kursplaner finns på nätet.
september 29, 2011 kl. 8:51 f m |
Han har i varjefall inte Skolinspektionen med på noterna. De protesterar att det är för mycket omsorg i förskolan.
Skrivet om det här: http://pluraword.blogspot.com/2011/09/for-mycket-omsorg.html
september 29, 2011 kl. 1:51 e m |
Tänk om det är så att det är samma fenomen som ligger bakom Alagics hållning i tituleringsfrågan?
september 29, 2011 kl. 3:06 e m |
Vi har snuddat vid frågan om läroplaners legitimitet för uppdragets utformning. Jag menar nog att Zoran demonstrerar en ganska lättsinnig hållning till styrdokument och därmed även demokrati.
Förhoppningsvis har LR en striktare attityd till läroplanernas betydelse. Annars riskerar det att bli tråkiga löneförhandlingar.
september 29, 2011 kl. 4:43 e m |
Finns det några
september 29, 2011 kl. 4:50 e m |
Löneförhandlingar som kan bli tråkiga nu?
Löneförolämpningen dimper väl bara ner medan rekryteringskrisen när det gäller lärare eskalerar och rapporterna om kompetensbrister hade blivit allt roligare om inte konsekvenserna varit allt sorgligare.
september 29, 2011 kl. 5:29 e m |
Med Grekland som facit kan det nog alltid bli tråkigare!
september 29, 2011 kl. 9:01 e m |
Ja det kan det absolut, regeringen har skött ekonomin och inte skänkt pengar till GM, minskat skatten utan koll etc. Det finns dock en mer långsiktig politik kring investeringar i kunskap som är misskött sen länge.
Idag skrattade vi gott åt en ung kollega som inte förstod vitsen med att lära ut periodiska systemet fastän hon undervisar i kemi ….. håhåjaja
september 29, 2011 kl. 9:53 e m |
Äsch – det kan ju till och med Harry Potter!
september 29, 2011 kl. 10:43 e m |
Utantill ramsor är till för dem som inget kan. Eller tror sig kunna men inte vet varför.
september 30, 2011 kl. 12:14 f m |
Plura, eller för den som befinner sig i lärandeprocessen.
Så hånfullt att skratta åt en ung kollega, istället för att ta sig tiden att förklara varför det är viktigt. Plötsligt kommer det här med att unga nyexaminerade lärare bara håller ut ett par år i nytt ljus. Det gör mig ledsen att höra berättas om.
september 30, 2011 kl. 10:46 f m |
Du hittar verkligen perspektiven på mina inlägg som ger dem en oerhörd negativ klang. Den här lite defaistiska humorn som sprider sig i skolan är kanske något helt annat än ohjälpsamhet och okamratlighet?
september 30, 2011 kl. 2:43 e m |
@Plura: Varför skulle de vara det? Jag har jättesvårt att komma ihåg planeternas ordning utan att köra: ”My very energetic mother just sent us nine pizzas”. Den har dock inte hindrat mig att följa med i diskussionen om huruvida Pluto är en planet och ifall det i så fall finns ännu fler som också skulle kunna räknas dit. Samma när jag räknar månader på knogarna. Såklart att det kan se tjusigare ut att direkt veta att (vänta jag måste räkna efter…) april har 30 dagar, men inte blir resultatet annorlunda för att jag behövt ”ramsa fram det”. Jag tror snarare att det handlar om olika sätt att lära sig saker – för vissa saker, och kanske bara för vissa av oss, kan ramsor absolut vara ett sätt att släppa fokus på det ytliga lärandet och instället komma ihåg det som är viktigare.
september 30, 2011 kl. 3:54 e m |
Jo, Anna, det finns olika sätt att minnas saker på. Själv lider jag av att min omgivning påstår att jag har ett ”kladd” minne. Med ”kladd” menar de att jag kommer ihåg saker som jag en gång lääst eller lärt mig. Om jag har det med fött eller inte ska jag låta vara osagt. Möjligen har det också att göra med hur jag tränat minnet att komma ihåg som jag övade upp under min studietid.
Om jag skulle ha ramsor i huvudet skulle jag bra glömma bort. Men kogar och fingrar kan vara tíll hjälp när man inte har räknare till hands. Huvudräkningen har blivit sämre med åren sedan elektroniken tog över numeriska räknandet.
september 30, 2011 kl. 6:26 f m |
Det finns en uppenbar risk att ”håhåjaja” tolkas som ett självbelåtet ”höhö…”
Viktig poäng Morrica!
september 30, 2011 kl. 10:41 f m |
i mitt fall var det ett uppgivet suckande inför en skola i kris.
september 30, 2011 kl. 10:40 f m |
Det är väl ingen som skrattar åt en ung oerfaren kollega men berättelserna om okunskap kan sen behöva hanteras med skratt, skulle de bara ses allvarligt så skulle tillvaron bli för dyster.
Periodiska systemet är ingen utantillläxa, observera! det är ett hjälpmedel för att förstå hur hela kemin hänger ihop. Förstår man inte vitsen med det så kan man i stort sett ingen kemi alls. En kemilärare utan den kunskapen är en katastrof, det är inget som vi erfarna lätt kan hjälpa till med, det är ett symptom på ett förkunskaperna saknas.