Staten som arbetsgivare

För några år sedan sades kollegor upp från Lärarutbildningen. Det var en svår tid och förtroendet för arbetsgivaren prövades. Min bild av staten och den skyddande lagstiftningen fick en allvarlig knäck.

Nu ser jag Uppdrag granskning om uppsägningarna vid regeringskansliet och såren rivs upp.

Jag inser att “usel” är ett starkt ord och anar att min beskrivning är en grov generalisering. Det finns säkert många välskötta uppsägningar som följer lagens anda.

20110921-084230.jpg

“Jag kan faktiskt inte komma på någonting som inte går att lära sig på Youtube!”

Under några dagar har vi diskuterat nödvändigheten av att basera en yrkesutbildning på forskning. Vi är väl inskolade och ingen vill på allvar ifrågasätta nyttan av systematiserad erfarenhet och kritiskt tänkande.

När jag möter studenten som har svårigheter att formatera kommentarer på kommentarer i det avslutande examensarbetet säger han glatt:
– Äsch jag går hem och kollar på Youtube, det finns säkert någon film. Jag kan faktiskt inte komma på någonting som inte går att lära sig på Youtube!

Jag försöker komma på luckan i hans tes. Hur ska jag argumentera?