Jag inser att det här är en politisk fråga och att jag borde ha en åsikt, men har svårt att ta skribenterna på allvar. En antologi för inre bruk?

http://twitter.com/#!/ExpressenKultur/status/111711228929380352

Jesper Högström avslutar sin recension:

“Men det kan inte skingra känslan av internt peppmöte, av ett slags omvänd möhippa där de nyskilda väninnorna kolkar vin och försöker övertyga varandra om hur lyckliga, lyckliga de är. Jag tänker som den gamla äktenskapsbryterskan, att damerna bedyrar för mycket”

Själv är jag mycket glad över äktenskapet och lite stolt över att vi lyckats utvecklas tillsammans under 28 år. Mer personlig än så blir jag inte på bloggen.

Nog har vi äktenskapstycke?