…fast själv är jag mer imponerad av Norges framgångsrika jämställdhetssrbete. Länk
This entry was posted on juni 30, 2011 at 12:59 f m and is filed under Uncategorized. Du kan följa svar på detta inlägg via RSS 2.0-flödet.
Du kan lämna en kommentar eller en trackback från din egen sida.
Jag gillar bilden av hjärnan på skogspromenad alldeles för sig själv medan kroppen sysslar med vad kroppar nu sysslar med när hjärnor har annat för sig.
Får jag föreslå en alternativ frågeställning som kanske kan roa hjärnan en stund: Vem vann mest på att det skapades en gud i människornas världsbild?
Det kanske är ett påhitt (på samma sätt som Gud och den fria viljan) men de flesta av oss har svårt att skiljas från tanken på att politiken är ett sätt att forma framtidens samhälle.
Jag hörde en intervju med kd-politiker i morse på radio. Hon talade mycket om gränserna för civilsamhället.
Du har en viktig poäng – jag är chockerande likgiltig inför den statistiska dimensionen (det ska finnas lika många överallt) och rättighetsdimensionen (alla ska ha rätt att bli vad de vill).
För mig handlar det om funktionalitet och legitimitet. Om medborgarnas förtroende för en institution (domstol, kyrka, polis, skola) urholkas – vad händer då med våra föreställningar om staten som bilden av något gemensamt?
juni 30, 2011 kl. 8:29 f m |
Vad menas med jämställdhetsarbete?
Vad går det ut på och hur kan någon veta att detta är rätt och riktigt?
Sådana frågor funderar min hjärna på när den tar skogspromenader.
Tillsammans med frågor som: Hur går det till när man tror på Gud.
Min hjärna tänker genast. Men vem fan skapade då Gud.
Och sen är man på ruta ett (noll) igen.
Ältandet kan då fortsätta i all oändlighet.
PS! Jag känner nästan jämt att folk fuskar med logiken. DS!
juni 30, 2011 kl. 1:46 e m |
Jag gillar bilden av hjärnan på skogspromenad alldeles för sig själv medan kroppen sysslar med vad kroppar nu sysslar med när hjärnor har annat för sig.
Får jag föreslå en alternativ frågeställning som kanske kan roa hjärnan en stund: Vem vann mest på att det skapades en gud i människornas världsbild?
juni 30, 2011 kl. 2:06 e m |
Gud är en lysande konstruktion. Antagligen hade inte mänskligheten utvecklats utan den här samlande och disciplinerande kraften.
Fast efter att ha lyssnat på KD-politikerna i radio i morse känns det lite passé.
juni 30, 2011 kl. 8:56 f m |
Det kanske är ett påhitt (på samma sätt som Gud och den fria viljan) men de flesta av oss har svårt att skiljas från tanken på att politiken är ett sätt att forma framtidens samhälle.
Jag hörde en intervju med kd-politiker i morse på radio. Hon talade mycket om gränserna för civilsamhället.
Till skillnad från det militära?
juni 30, 2011 kl. 9:08 f m |
Problemet är själva begreppet. Vad är man ute efter när man använder det till ditt och datt utan att fundera över vad man menar.
Jag tycker tex inte att man skall ha fler män i förskolan/skolan mht jämställdheten.
Jag tycker att man skall fler män i förskolan/skolan mht funktionsperspektivet och målet framtida maximal välfärd.
juni 30, 2011 kl. 9:25 f m |
Du har en viktig poäng – jag är chockerande likgiltig inför den statistiska dimensionen (det ska finnas lika många överallt) och rättighetsdimensionen (alla ska ha rätt att bli vad de vill).
För mig handlar det om funktionalitet och legitimitet. Om medborgarnas förtroende för en institution (domstol, kyrka, polis, skola) urholkas – vad händer då med våra föreställningar om staten som bilden av något gemensamt?