Pojkskolan del 3 – obligatorisk för alla!

Jag snubblar över till Gareth Malone i reklampauserna i fotbollsmatchen och blir tårögd av kraften i programmet.

Länk

Det känns som att han är rätt person att visa på manlighetens olika sidor och hur det går att utvinna pedagogisk energi ur dem. Frågan är om programmet hade varit möjligt att spela in i Sverige? Här dominera “kritisk maskulinitetsforskning” och bilden av pojkarnas värld är ensidigt mörk. Jag har nästan hämtat mig från den bedrövliga kunskapssynen i Klass 9A. Det finns en viss skillnad i finess och djup.

Rektorns slutord om att “nu blir det lättare att stå emot tjatet om läsa, skriva räkna” har profetisk kraft och internationell räckvidd.

Hoppas jag.

Skillnad mellan skola och utbildning – nu med learning!

Jag kollade hur två viktiga ord inom skoldebatten har använts under de senaste 120 åren:

school

education

På 30-talet var skolan oerhört viktig som institution, medan vi på 50-talet började diskutera utbildning i en bredare betydelse.

Vart är vi på väg idag?

Uppdatering:

Bertil föreslår att jag även prövar learning och resultatet är tankeväckande:

Vilka strömningar ligger bakom uppsvinget för det här ordet? Presens particip –  är det lösningen på skolans problem?

Presence – närvaro

Participation – deltagande

 

Skoldebatten summerad – på fel plats?

Fyra lärarutbildare och skolforskare från Borås summerar vårens holmgång om skolan och konstaterar att svartmålningen inte underlättar rekrytering av nya lärare. Jag funderar över varför den här viktiga texten hamnade på Sydsvenskans debattsida och inte på någon av de mer prestigefyllda arenorna. DNdebatt tycks fortfarande vara en en FP-megafon?

Länk

Från artikeln:

För ett tag sedan uttryckte Centerledaren Maud Olofsson sitt partis syn på hur kvaliteten i den svenska skolan ska förbättras. Genom en så kallad kunskapsmiljard, utformad som en prestationsbonus, ska skolor som på de nationella proven i nian visat på en klar resultatförbättring belönas.

Förslaget har klara likheter med den amerikanska politiken, och Olofsson ser kunskapsmiljarden som ”en ekonomisk morot för skolor som förbättrar sina resultat”. Men konsekvensen blir en gigantisk omfördelning av resurser så att skolor med sämre förutsättningar också får mind­re resurser.

Den kraftiga fokuseringen på mätbara kunskaper och rapportering av elevernas provresultat har under senare år medfört en betydande förändring av lärarnas arbete. För att visa att man uppfyller de nationella kraven tvingas lärare ägna en stor del av sin arbetstid till dokumentation av olika slag.

Vår forskning visar att lärare och rektorer ser detta som nödvändigt i första hand för att ha ryggen fri i händelse av klagomål från föräldrar eller skolmyndigheter. Lärarnas professionella autonomi urholkas och ersätts med politisk klåfingrighet, även när det gäller hur undervisningen skall genomföras.

Jag hittar Lärarnas tidning på hallgolvet och nickar instämmande till Anne-Marie Körlings sista krönika.  Det finns flera beröringspunkter och båda texterna andas en sorg över att skoldebatten handlar om fel saker. Jag kommer att sakna Anne-Maries krönikor, men tröstar mig med bloggen och boken som kommer till hösten. (länk till krönikan)