Sydsvenskan granskar nätgranskarna

Katia Wagner och Andreas Ekström granskar de som reser runt och skrämmer upp föräldrar och lärare med skräckhistorier om nätets farlighet.

Nätskräcken säljer

Larmen duggar tätt om hur farligt nätet är.
En skapad rädsla som många tjänar pengar på.

» ”Jag tycker inte att jag skräms”

» Analys: En rädsla som säljer

Jag citerar långt:

Elza Dunkels är internetforskare vid Umeå universitet. Hon är bland dem som har svårt att ta Mats Andersson på allvar.
– Han har säkert ett gott syfte, och det är ett generellt problem i den här branschen. Personer som jag i egenskap av forskare tvingar kritisera för att de inte har på fötterna, de vill egentligen väl. Då blir jag den onda som kritiserar. Men Mats Andersson riskerar att skada mer än han hjälper, säger Elza Dunkels.

Hon fortsätter:
– Mats Andersson har hållit på länge men inte uppdaterat sig, det är mitt intryck. Ett exempel kan vara rådet ”använd inte din rätta identitet”, som många med honom ger. Men då måste man fråga sig hur det funkar i praktiken. Det är ju ett råd som inte är möjligt att följa på de flesta håll i dag! De största sajterna bygger på det sociala. På 90-talet trodde man att de här förövarna letade efter bilder de blev intresserade av, och sedan försökte hitta personen bakom. Något sådant fall har jag hittills inte stött på. Det handlar i stället om att folk umgås under sina rätta namn, även förövarna. Och så sker en tillvänjningsperiod innan ett övergrepp sker. Man skyddar sig alltså inte särskilt bra genom att vara anonym.

Elza Dunkels sammanfattar med att säga att Mats Andersson skrämmer föräldrar – som därför blir sämre föräldrar, eftersom de oroar sig för fel saker.

Viktiga frågor och ett mycket välskrivet reportage!

På 50-talet var vi mer oroliga för kioskdeckarnas dåliga inflytande. Tiderna skiftar mönstren består.

 

Den där lusten att sortera

Kollegan Thom Axelsson skriver om skolans tradition av sortering. Nu senast handlar det om att Vellinge har placerat barn i särskola utifrån ett bräckligt underlag. Fokus ligger på den tekniska nivån och vi ifrågasätter inte idén om att bedöma och kategorisera barn utifrån vaga föreställningar om intelligens.

Länk till SOS

Historikern Thom avslutar ovanligt personligt:

Jag vet inte om det är lämpligt eller ej att dela upp eleverna i olika klasser efter förmåga, men oavsett vilket så vore det klädsamt att inte göra alltför tvärsäkra uttalande om de förment säkra gränserna. Det vore också önskvärt att de som gör dessa bedömningar tar ansvar för det och inte bara hänvisar till ett anonymt test, en teknik eller teknologi, av det ena eller andra slaget. Flera exempel från historien visar också på det vanskliga med användandet av IQ-test och jag trodde att det mesta av denna testning dog ut i efterkrigstidens Sverige. Nu vet jag bättre.

 

Den reflekterade historikern

Den reflekterade historikern

Frihet?

In his recent TEDxSinCity talk titled “Freedom to Learn,” Chaltain outlines the three questions that should be at the heart of every conversation about fixing our schools:

  • 1) How do people learn best?;
  • 2) What are the skills of a free people?; and
  • 3) What in the end does it mean to be free?

Låt oss tala om frihet! Det var länge sedan ämnet diskuterades i skolvärlden.

20110605-013121.jpg