Jag jobbar i en kurs som heter Språk och meningsskapande. Ett tema är betydelsen av att språkträning har ett innehåll och inte blir isolerade drillövningar. Särskilt viktigt är det för dem som har svenska som andra språk.
Förhoppningsvis läser utbildningsministern bloggar!
På fredag lägger kollegan och vännen Katarina Schenker fram sin avhandling om idrottsämnet i skolan.
Vi måste skapa nya begrepp när vi talar om undervisning i idrott. Forskaren Katarina Schenker saknar samhällsperspektivet i skolan och ifrågasätter om idrott och hälsa i dag kan kallas ett ämne för alla.
–Undervisningen är obligatorisk men närvaron är ojämn och alla finner inte sin plats. Man måste som lärare veta varför man gör som man gör.
I avhandlingen ger sig Katarina Schenker på jakt efter en tydligare definition av begreppet idrottsdidaktik. Viktigt inte minst när den nya ämneslärarexamen kräver att studenterna ska kunna bidra till kunskapsutvecklingen inom ämnesdidaktik.
På den här bilden står Katarina längst bak. Det lär hon inte göra på fredag.
Förstora - idrottare på Orkanens tak
Jag ser fram emot att spela på disputationsfesten och håller på att öva in hammondorgelsolot i den här låten:
Missa inte de här stilövningarna på temat Ekorrn satt i granen. Just finns det 180 varianter.
Vem tror ni det här är:
Hallå hallå? E” de” Kurre? Tjenare tjenare! Tittar du på teve? Jahaja, trodde väl de ja. Vad jobba” du me” då? Samlar kottar, jaja. Det e ju många som gör i de där trakterna, va? Jaja. JahaduKurre, trivs du me” de” då? Jassåvadådå? Har du skadat däjj! Nämen va trååkitt! Hu’dådå? Jassååå. Ja ungar kan va jobbia iblann dö! Jaa. Fast ganska goa också iblann va? Jaja. Va de huvet då, eller? Jasså svansen, jaja. Å lilla benet, jaja. Ja du Kurre, de va’nte rolitt dö Kurre! Näe! Men nu blir de roliare fösstå’dö fö” nu ska du få spela på Statoi… bensinhjulet!
Min lille vän missar ingenting. Han tycker också att Blood on the tracks är den bästa skivan. Anders Westin antyder att Dylan finns på Wimp men inte på Spotify.
Jag är alltid intresserad av manlighetens gåta. Svd - Erika Hallgren:
Det slår aldrig fel – vid varenda Dylankonsert dyker det upp män i publiken som vill delge omvärlden sin kunskap, hjälpa till att predika evangeliet som profeten själv i sin dubbelknäppta kostym gör sitt bästa för att nydana där på scenen.
Suck – aldrig får man vara glad. Inte ens på hans födelsedag…
Många oroliga studenter hör av sig till landets lärarutbildningar och vill veta vad som gäller kring lärarlegitimation. Vi skickar frågorna vidare till Skolverket som är ansvarig myndighet. Jag läser på hemsidan:
Legitimationen kommer att vara gratis för de förskollärare och lärare som idag är behöriga. För de lärare som tar sin examen efter 1 juli 2011 kommer legitimationen att kosta pengar. Hur mycket är dock inte fastställt i dagsläget. För de lärare som vidareutbildar sig kommer lärarlegitimationen att kunna uppgraderas.
- Lärarlegitimationen kommer alltid att vara ett levande dokument, säger Pia-Lotta Sahlström.
Jag skulle nog föredragit klarare besked om vilka regler det är som gäller. Det ska inte vara fackföreningarnas uppgift att reda ut. Eller?
@BarbaraPelicano Endast de med lärarexamen kan söka legitimationen. Här är vår FAQ: http://bit.ly/j8oNQb Chatt på torsdag kl.15-17—
Lärarförbundet (@Lararforbundet) May 23, 2011
Jonas Vlachos ifrågasätter om legitimation och provår är rätt sätt att höja yrkets status
Helgen dominerades av den här sången:
Om du är så nätt och spröd
som en alltför tidig lärka
Ibland behöver jag hjälp att komma ihåg. Det blir alltid bättre. Och Östen Warnebring är fortfarande en underskattad artist.
Detta bildspel kräver JavaScript.
Sedärja, @tystatankar, DN-citerad! http://bit.ly/mwpY6A—
Max Entin (@maxentin) May 23, 2011
Catia Hultqvist skriver:
Tesen skulle bevisas i årets upplaga av Eurovision song contest. Här dök han upp igen; den unge, vältränade och leende mannen. Svenska Eric Saade hade sällskap av en rad manboys från andra länder, samtliga drillade i pojkbandsestetik och avancerad showdans. Konceptet gick hem hos framför allt småpojkarna, som nu gör allt för att efterlikna Saade.
Och just här finns ljuset i tunneln i manskrisdebatten, skriver lärarutbildaren Mats Olsson på Newsmill. Han tycker sig se en ny maskulinitet födas bland de dansande dagispojkarna. Mot det kan man invända att dansande pojkar inte är något nytt. Detta skrev Karolina Ramqvist om redan 1997 i ”När svenska pojkar började dansa”. Man kan också invända att dansandet och smilandet bara är ett tecken på förlorad makt. Mest avgörande tror jag ändå är att männen själva börjat diskutera mansrollen – och att de gör det med andra män.
Min tes är att den nya maskuliniteten även innefattar den gamla. Jag tror att dagens unga män är friare att röra sig mellan positioner och att de inte ska tvingas välja mellan mjukt och hårt eller samarbete och konkurrens.
Diskussionen om mansrollen har pågått länge och Catia har en viktig poäng. Om vi inte själva för den kommer andra göra det åt oss! Den kritiska maskulinitetsforskningen har länge haft tolkningsföreträdet och männen är vana att försvara sig.
Går det att tala om manlig stolthet utan att bli patetisk?
En del studenter tror att språket blir mer objektivt om de undviker ordet jag i texterna. Problemet är att många hamnar i de passiva verbens bottenlösa träsk:
31. Passivum
Granen satts på av Ekorrn, kottarna skulle skalas
Barnen hördes, brådskan upplevdes
Tallegren utnämndes till platsen varifrån hoppet gjordes
lilla benet och långa ludna svansen stöttes
Kvalifikation för barnbibliotekarier: "militär bakgrund" http://bit.ly/mt8V8D Good luck
—
Björn Kindenberg (@kindenberg) May 22, 2011
Jag har inte gjort lumpen och är inte särskilt fysiskt vältränad, så bibliotekarieyrket går bort.
Den här vinkeln var jag inte beredd på. Kanske är det ett försök till smygkvotering? Djärvt i så fall, men kanske inte så klokt på lång sikt.
Ibland går det för fort – men jag börjar lära mig. Läs tio goda råd först
Sedan följer du #skollyftet
Det är liksom där det händer!
Ingemar Gens förtydligar på Newsmill:
Länk
Han ger sig ut på djupt vatten och tar till de riktigt stora orden :
”Barn är människor, inte könsvarelser.
Jag tror nog att det är möjligt att beskriva barn som både människor och könsvarelser. För de som är beredda att korrigera sitt biologiska kön kirurgiskt kan nog ett sådant påstående upplevas som kränkande.
Kommentarerna drar snabbt iväg och många tycks göra en koppling mellan genusvetenskap och socialism. Så enkelt är det inte.
Liberalernas hetskampanj mot genuspedagoger liknar rena McCarthyismen
Utan att vara överdrivet chauvinistisk gläds jag åt att Lidl i Tomelilla äntligen har övergivit sin hopplösa internationellt standardiserade kassaidé och numera låter kunderna packa ner varorna direkt i påsen från bandet.
Den svenska modellen!
Jag läser Gudrun Schymans och Martina Nilssons urladdning mot Pär Ström i Sydsvenskan:
” Ström går inte alls mot strömmen. Han simmar som fisken i vattnet i den ström av förnekanden av forskning kring kvinnors villkor som florerar. Och han stämmer in i den brölande kören av förakt för genusvetenskapen. Det är mainstream att, som Mats Skogkär, hävda att Det genusindustriella komplexets problemformuleringsprivilegium behöver utmanas.”
Oj, Det var värst. Och ledarskribenten Skogskär fick sin släng av sleven. Per Ström svarar på Genusnytt och om han brölar så är det ganska diskret.
Jag undrar hur det är att möta Gudrun Schyman i debatt? Hon lär ha ett sjätte sinne för när någon tänker avbryta henne och igår avslöjade hon sitt hemliga knep för en skara informatörer i Lund.
På fullt allvar. Hon kan alltså prata både på in- och utandning. Väldigt användbart i tv konstaterar @gudschy på #infokonf—
Evelina M Lindén (@evelinamili) May 19, 2011
I tidningsartikeln ovan använder hon samma knep i skriftlig form. Inga sprickor i den muren.
Jag är rädd att Gudrun och Pär behöver varandra. Vi andra hukar i buskarna
Svenska Dagbladets serie om lek går vidare. Jag citerar utförligt :
En lek där några pojkar brottades fascinerade Bodil Halvars-Franzén.
– Deras kroppar kommunicerade på ett imponerande sätt. Jag har själv haft barn och bröder som slagits med sina fäder och då har jag tyckt att det var jobbigt. Nu när jag kunde följa pojkarnas lek på nära håll såg jag skickligheten. De var lyhörda och gjorde inte varandra illa.
I sina förhandlingar visade de att de var medvetna om var gränsen går mellan lek och våld. I en annan förskoleklass såg hon pojkar vars fysiska möten var mer lågmälda. De rörde sig i en lek utan ord, men med synkroniserade rörelser.
–Vid första anblicken såg det ut som modern dans. Den ene visste precis vad den andre skulle göra. Man kan göra kopplingar till dataspel, men mest intressant var att se hur de med sådan precision växelvis styrde och följde varandra med ögonkast och samstämda rörelser.
Att mötas i lek kan ske sekundsnabbt. För en betraktare kan det se kaotiskt ut, men leken bygger alltid på ett slags överenskommelse som utvecklas under lekens gång. Detta innebär att leken rymmer etiska möjligheter, konstaterar Bodil Halvars-Franzén, och tillägger att det kanske till och med är som Schiller skrev redan på 1700-talet: ”Människan är bara helt och hållet människa när hon leker”.
