Svenska Dagbladets serie om lek går vidare. Jag citerar utförligt :

En lek där några pojkar brottades fascinerade Bodil Halvars-Franzén.

– Deras kroppar kommunicerade på ett imponerande sätt. Jag har själv haft barn och bröder som slagits med sina fäder och då har jag tyckt att det var jobbigt. Nu när jag kunde följa pojkarnas lek på nära håll såg jag skickligheten. De var lyhörda och gjorde inte varandra illa.

I sina förhandlingar visade de att de var medvetna om var gränsen går mellan lek och våld. I en annan förskoleklass såg hon pojkar vars fysiska möten var mer lågmälda. De rörde sig i en lek utan ord, men med synkroniserade rörelser.

–Vid första anblicken såg det ut som modern dans. Den ene visste precis vad den andre skulle göra. Man kan göra kopplingar till dataspel, men mest intressant var att se hur de med sådan precision växelvis styrde och följde varandra med ögonkast och samstämda rörelser.

Att mötas i lek kan ske sekundsnabbt. För en betraktare kan det se kaotiskt ut, men leken bygger alltid på ett slags överenskommelse som utvecklas under lekens gång. Detta innebär att leken rymmer etiska möjligheter, konstaterar Bodil Halvars-Franzén, och tillägger att det kanske till och med är som Schiller skrev redan på 1700-talet: ”Människan är bara helt och hållet människa när hon leker”.