I Kvällsposten skriver kollegan Magnus Sjöholm en utmärkt text om SAAB som varumärke.
Jag uppdaterar ett gammalt inlägg från 2009!
Jag rensar i lådorna och hittar en gulnad papperslapp med en kärleksförklaring till familjens första bil.
Det gäller kanske att publicera dikten nu så länge fabriken finns. För vem skriver verser till döda bilmärken?
Mer SAAB-nostalgi (jag försöker länka till SAAB:s hemsida och får meddelandet “too busy” – är det kul?)
Tysta tankar 