Jag har fördomar mot anonyma debattörer. Om de dessutom är nedlåtande  minskar min respekt ytterligare.

Under den pretentiösa pseudonymen LRradicals försöker en (1) person att provocera:

http://twitter.com/#!/LRradicals/status/58602018998206466

Om jag förstår inlägget rätt så är vi som är kritiska mot dem som är kritiska därmed “bevarare”. Några av oss är dessutom blinda.

Zaremba är naturligtvis den store hjälten och Aftonbladets serie #skolraset en viktig vinkel. Nu har kvällstidningen krupit till korset och ändrat inriktningen mot #skolgranskningen. En eftergift till oss “bevarare”?

Jag förstår inte den dubbla negationens logik och tror mig kunna vara kritisk mot skolan och samtidigt vara kritisk mot dem som kritiserar skolan utifrån ideologiskt tveksamma positioner. Fiendens fiende är inte alltid din vän. LRradicals är styrda av sitt hat mot SKL och alla angrepp mot den kommunala skolan är då ett sätt att flytta fram positionen.

På Newsmill skriver Helena von Schantz som alltid välformulerat om skolkriget. Jag skulle önskar mig ett mer nyanserat tonläge:

“Men Lärarförbundets beklagliga vana att skjuta oss ämneslärare i ryggen är inte hela förklaringen”.

Njae – det är ingen lyckad historiebeskrivning om vi ska utveckla en respektfull dialog mellan fackförbunden.

Fackligt samarbete?