Hur granskar HSV högskolornas kvalitet?

Vi förbereder oss inför framtida granskningar  och jag hittar en .pdf från konferensen Högre utbildning förändrar individ och samhälle.

Svåra och viktiga frågor – roliga bilder.

Klicka för pdf!

Klicka för pdf!

Flumpedagogik vs. katederpedagogik?

Det var nog oundvikligt att diskussionen förr eller senare skulle hamna i de här uppkörda hjulspåren och jag erkänner mig skyldig till att ha provocerat fram Zorans kommentar i det här inlägget: 

Jag tycker nog att Jan Björklund i sitt ursprungliga inlägg i DN lyckas hålla en nyanserad ton och därmed undviker de sedvanliga dikeskörningarna. Utbildningsministern vet att det här är en känslig fråga och nämner katederundervisning som en undervisningsform bland andra. 

Problemen uppstår när LR-lobbyn försöker använda utspelet för sina fackliga syften. Då förvandlas katedern till en symbol för motståndet mot kommunaliseringen och den enfaldiga polariseringen trappas upp. En fiktiv fiende (halmdockor och väderkvarnar) ska bekämpas och denne är emot: 

1) Instruktioner i helklass
2) Ordning och reda
3) Åldersuppdelad undervisning
4) Uppföljning och återsamling
5) Betyg och bedömning
6) Systematiskt kvalitetsarbete
7) Lärarens ledarskap 

Kanske är det lättare att demonisera denna påhittade fiende än att förklara vad begreppet “katederundervisning” egentligen står för? Jag har försökt redogöra för dess historiska ursprung, men anar att förespråkarna lägger en annan innebörd i ordet. Metta Fjelkner betonar möbelns praktiska funktion som förvaringsplats för pennor och papper och det borde inte vara en kontroversiell pedagogisk frågeställning. Men det finns utrymme för någon form av manifest. Vem antar utmaingen? 

Vi som kallar oss flumpedagoger är naturligtvis en enkel, men rörlig måltavla för katederälskarna. Det retoriska knepet, att omvärdera ett skällsord, är riskabelt men spännande. Samtidigt ställer det höga krav på att vi kan formulera en begriplig hållning. 

Jag menar att Gärdenfors önskelista till skolvärlden är en bra utgångspunkt och vill komplettera med sju punkterna som ringar in entreprenöriellt lärande i Skolverkets skrift Skapa och våga

Tillsammans med debatten hos Janne på http://flumpedagog.wordpress.com/ är det möjligt att förstå vad jag menar med “flumpedagogik”.

Den avgörande skillnaden mellan flumpedagogik och katederpedagogik är att vi inte låser oss vid en metod utan sätter barnets lärande i centrum. Sedan avgör ämnet och sammanhanget vilken metod vi tror fungerar bäst. Där behöver vi teorier och forskning om vad som händer i barnets möte med världen. 

Flumpedagogiken behöver katederpedagogiken – behöver katederpedagogiken flumpedagogiken? 

Jag menar att det delvis är två överlappande fält och det finns anledning att fundera över vem som tjänar på att motsättningen trappas upp. 

Vet narcissisten om att han är narcissist?

Länk till Huffington Post

Unsurprisingly, they found that narcissists think they are hot stuff. Those scoring high in narcissism tended to rate themselves as more intelligent, physically attractive, likeable and funny than others. Interestingly, they also rated themselves as having higher levels of negative aspects of narcissism, such as being power-oriented, impulsive, arrogant and prone to exaggerate their abilities! Therefore, narcissists are aware they are narcissists.

Jag tror att det är svårt att tänka sig en lärare helt utan narcissistiska tendenser. De flesta av oss kan hjälpligt kontrollera de här sidorna i vardagen och använder dem i bästa fall till att våga ställa oss framför en klass.