Jag har lite dåligt samvete för att jag kanske har varit orättvis mot Stavros Louca. Han har naturligtvis rätt till sin religion utan att bli misstänkliggjord. Samtidigt är frågan vilka tankar som ryms inom skolans värdegrund, och jag hittar underliga debattrådar som antyder att medlemmarna:
1) inte ska delta i det politiska samhällslivet (gud bestämmer)
2) inte ska blanda in samhällets rättssystem (äldsten löser konflikter inom kyrkan)
3) beordras att bryta kontakten med de som inte följer reglerna (bannlysning)
Dessutom försöker jag förstå vilken funktion de här ouppfyllda profetiorna spelar. Domedagen bör liksom vara lagom långt borta för att fungera lagom skrämmande (wikipedia) och motivera medlemmarna till lojalitet och givmildhet mot församlingen :
Ouppfyllda förutsägelser
Många av Vakttornets förutsägelser har kritiserats hårt av före detta vittnen och av etablerade kristna.
Förutsägelser såsom de följande har förekommit i diverse Vakttorns-publikationer:[39]
- 1907: Harmagedon kommer att kulminera år 1914.[40]
- 1917: 1918 skulle Gud börja förkasta falska kyrkor ”i stor skala” och dess medlemmar i miljontal.[41]
- 1922–1923: De dödas återuppståndelse skulle inträffa 1925.[42] Som förberedelse för det förutsagda datumet 1925, införskaffade Vakttornssällskapet en egendom i Kalifornien och byggde ett gods på det. Huset skulle härbärgera sådana personer som Abraham, Moses, David och Samuel, vilka förmodades skulle återuppstå från de döda år 1925.
- 1938: 1938, var Harmagedon alltför nära i tiden för att man skulle gifta sig eller skaffa barn.[43]
- 1941: Detta år var det bara ”månader” kvar till Harmagedon.[44]
- 1942: Harmagedon var ”omedelbart förestående”.[45]
- 1969: Mänsklig existens skulle inte komma att fortgå länge nog för att dåtidens unga skulle hinna bli äldre; världssystemet skulle upphöra ”inom några år”. Unga Vittnen uppmanades att inte bry sig om högre utbildning av detta skäl.[46]
- 1969: Kristi tusenårsrike skulle börja år 1975.[47] Vissa påstår att det fanns omfattande liknande spekulationer i Vakttornets publikationer under decenniet före 1975.[48]
- 1984: Det fanns ”många indikationer” på att ”slutet” var närmre än slutet på 1900-talet.[49]
Jag anar att det här projektet kan svälla ut.
Länk till Passagen
februari 28, 2011 kl. 1:04 e m |
SUCK, kunskapsfiender som Jehovas vittnen, ser jag som rena fiender till människan.
februari 28, 2011 kl. 1:36 e m |
Så långt skulle jag inte våga gå. Men det känns som om Stavros drivkrafter är mångbottnade. Han älskar tanken på att kunna hjälpa barnen in i gymnasiet.
Hans kunskapssyn är nog mer dunkel.
februari 28, 2011 kl. 2:33 e m |
På det privata planet har jag gjort ganska ambitiösa försök att förstå mig på Jehovas vittnen och misslyckats, men på det yrkesmässiga planet öppnar sig snarast frågan om vad vi kan kräva av en lärare i fråga om åsikter och livsstil (igen).
Jag tycker inte att en strikt form av någon religions tankesätt ryms inom skolans värdegrund, men i vilken grad uttrycker läraren den i sin yrkesutövning? Vilket ansvar har läraren för att hålla sina värderingar “hemliga” på fritiden så att de inte påverkar på sekundär väg, hur försiktig h*n än är under arbetsdagen? Och ska vi tillåta att enbart misstanken om att liknande åsikter/värderingar kan påverka eleverna i skolan medföra att vi går miste om en fantastisk matematiklärare (t ex)?
februari 28, 2011 kl. 2:42 e m |
Bra reflektioner kring ett område där jag bara blev sorgsen och nedstämd och ARG. Svenska skolan har inte något stort utbud av duktiga matematiklärare så jag vill gärna låta bli att stänga dörrar för någon i onödan.
februari 28, 2011 kl. 9:22 e m |
Problemet med resonemanget kring åsikter och religionsfrihet kan sättas i samma lupp som HBT-frågor.
Är värderingar i HBT kretsar förenliga med värderingar i hetromiljön och rymms de i så fall inom skolans värdegrund?
Man gör det för enkel för sig om man skulle önska sig att exkludera någon för dess livåskådning. För i så fall är det lika fel att någon är bekämande hummanist eller ateist som muslim eller kristen.
februari 28, 2011 kl. 4:16 e m |
Min första tanke när jag hörde ryktet om Stavros och Jehovas liknade nog den som Jan försökte uttrycka. Jag har så svårt att se hur man som lärare kan “se bortom” sin egen religiösa övertgelse och hålla sig “objektivt” till det man ska lära ut. Men kanske kan man det? Hur vet vi det?
Det är en svår diskussion.
februari 28, 2011 kl. 9:23 e m |
Ursäkta, vad har detta med saken att göra?
februari 28, 2011 kl. 10:23 e m |
Kanske inte har något alls med saken att göra, det var mest funderingar från min sida. Jag tänker på de konfessionella friskolor jag har varit i kontakt med där de bedyrar att de kan undervisa utifrån svensk läroplan men ändå missar att ta upp t ex evolutionsläran till diskussion. Eller den historie/sh-lärare jag själv haft som nästan indoktrinerade en hel klass utifrån hans politiska övertygelse.
Sådant tänker jag på och så tänker jag på att vi inte så lätt kan veta vad som sker i klassrummen runt omkring oss. Jag menar inte att man ska utesluta någon eller förbjuda någon, jag menar bara att det väcker många tankar. Också en del arga och upprörda tankar.
mars 1, 2011 kl. 5:39 e m
Med den nuvarande usla uppföljningen finns det inte en chans att upptäcka en lärare som indoktrinerar eleverna. Tur att det inte är så många som missförstått sitt uppdrag så grovt.
Med läroböcker som hyllade kommunismen så har det här problemet dock funnits långt innan friskolorna.
februari 28, 2011 kl. 11:32 e m |
Ok, jag förstår. Men från 1 juli är detta inte acceptabelt med de nya styrkraven enligt nya skollagen.
Det här med “vad som sker i klassrummen runt omkring oss” beslystes i Klass 9A i kvällens avsnitt. Kolla mitt inlägg här
http://pluraword.blogspot.com/2011/02/ohur-klass-9a.html#comments
februari 28, 2011 kl. 11:41 e m
Menar du att det är, och har varit, acceptabelt med styrkraven enligt den skollag vi har nu? Det kan väl ändå inte stämma? Hoppas jag?
mars 1, 2011 kl. 12:34 f m
Ja, det har inte funnit några krav på att fristående ska tillämpa läroplanen. Att fristående skolor har följt den är en helt annan sak.
Dessutom är det först i den nya skollagen det finns en lagparagraf som klart behandlar kravet på att följa de nationella läroplanerna.
mars 1, 2011 kl. 12:54 f m
Intressant. Jag tog för givet, efter alla skolinspektionsrapporter och skolverksvarningar (eller vad det nu hette innan skolinspektionen återvände) att det var ett krav att friskolor skulle följa Lpo94 men å andra sidan vet jag ju mkt väl att waldorf t ex inte gör det…
mars 1, 2011 kl. 8:04 f m
Waldorf har egna undantag, även i den nya lagen. Göms under begreppet “skolor med särskild pedagogisk inriktning”.
mars 1, 2011 kl. 11:55 f m
Anna, möjligen så men den egna läroplanen får de inte ha kvar.
mars 1, 2011 kl. 4:40 e m
Men rätt att göra avsteg från timplanen, när betyg ska sättas samt det kommande kravet på legitimerade lärare. Det är ju trots allt en särbehandling som väcker en del frågor…
februari 28, 2011 kl. 7:01 e m |
Det tror jag nog man kan, Anna!
Som lärare skall man kunna tala om båda sidorna av en sak, oavsett var man själv står. Fast man får kanske anstränga sig mer, innan det sitter. Att lära sig att “Se bortom” är nog en förutsättning om man väljer läraryrket.
Om du är vänsterpartist skall du kunna tala om moderaternas politik, utan att lägga in något värderande i det. Om du är ateist skall du kunna tala om religioner. Om du är Jehovas vittne, skall du kunna vara lärare i matematik.
februari 28, 2011 kl. 10:25 e m |
Ja, jag vet att man kan och att man ska. Farhågorna handlar ju om de som inte kan eller vill. För de finns ju också. Och att vi kanske inte vet vilka de är.
mars 1, 2011 kl. 12:05 f m |
Med fler öppna klassrumsdörrar tänker jag mig att man skulle känna sig lugnare på den punkten.
mars 1, 2011 kl. 12:20 f m
Det håller jag verkligen med om! Öppna dörrar, arbete i arbetslag på riktigt och rektorer som ser, synar och utvecklar sin verksamhet (för att knyta ihop detta med pluras inlägg som han länkar till ovan. Ett inlägg som jag inte lyckades kommentera, kommentaren försvann…)