Jag läser planer och årsredovisningar om hur högskolan arbetar för att höja kvaliteten på sitt jämställdhets- och mångfaldsarbete.
Eftersom jag är en obotligt seriös person börjar jag med att ta reda på hur universitetskanslern ser på frågan:
Lars Haikola svarar på sekretariatet för genusforsknings hemsida:
– Jag har själv tryckt på att jämställdhetsarbete inte handlar om attitydpåverkan, utan om kunskap och kompetens. Frågorna kan inte ha en egen fil, utan måste in i systemets kärna. Det är att ta ett större ansvar. Vi lägger krutet på att få in genuskompetens i bedömargrupperna.
Jag måste nog fundera vidare på hur vi arbetar med breddad rekrytering och mångfald om vi INTE ska påverka våra egna och de blivande studenternas attityder? Någon som kan förklara för mig?
Frågan om könsbalans har många fallgropar och jag tröstar mig med att värre än i konstvärlden kan det inte bli(?). Nio av de tio viktigaste svenska konstnärerna är enligt tidningen Konstvärlden kvinnor. Läs här och här.
