Mitt förhållande till hjärnforskning har varit svalt

Jag läser den här artikeln och inser att det finns en del att fundera över.

Frågan är varför jag varit så misstänksam och nedlåtande? Det här är ju spännande!

This entry was posted on februari 15, 2011 at 6:45 f m and is filed under Bedömning, Skola, Utbildning. Du kan följa svar på detta inlägg via RSS 2.0-flödet. Du kan lämna en kommentar eller en trackback från din egen sida.

Helena von Schantz säger:
februari 15, 2011 kl. 9:46 e m | Svara
Tänk, jag har alltid varit superintresserad av just hjärnforskning. En bok jag varmt rekommenderar är Descartes Error av Antonio R. Damasio. Hjärnforskning möter etik och moral – en fantastisk bok som bekräftade vissa föreställningar och krossade andra.

Och den där Homerbilden har jag i min powerpoint när jag föreläser om lärstilar.
- Mats säger:
  februari 15, 2011 kl. 9:54 e m | Svara
  Jag vet inte varför jag har varit så skeptisk? Kanske handlade det om en misstro mot teorier som jag inte kunde kontrollera empiriskt.
  
  Men nu kryper biologin närmare och det känns som om budskapet har blivit lite mindre auktoritärt.
- Mats säger:
  februari 15, 2011 kl. 9:54 e m | Svara
  Tack för tipsen!
Se upp, dörrarna stängs | Christermagister säger:
februari 16, 2011 kl. 6:42 e m | Svara
[...] tillhör en av dem som tycker att hjärnforskning är intressant och trots att jag långt ifrån är någon expert så tror jag att jag vågar påstå att forskarna [...]