Arkiv för februari, 2011
Därför dansar jag inte balett!
februari 28, 2011Disputation på onsdag!
februari 28, 2011| Tid: | 2011-03-02 10:15 – 2011-03-02 12:00 |
|---|---|
| Plats: | sal D138, Orkanen, Nordenskiöldsgatan 10 |
| Målgrupp: | Alla intresserade |
Alla hälsas välkomna till
disputation inom forskarutbildning i pedagogik
Camilla Löf lägger fram sin doktorsavhandling med titeln:
”Med livet på schemat: Om skolämnet livskunskap och den riskfyllda barndomen.”
Länk till avhandling
Fakultetsopponent: Professor Eva Reimers, Linköpings universitet, Inst. för samhälls- och välfärdsstudier.
Svenskt abstrakt:
Skolämnet livskunskap har vuxit fram i svenska skolor under det senaste decenniet, ofta utifrån en ambition att främja hälsa och att konkretisera skolans värdegrundsarbete. Avhandlingen belyser hur livskunskap växer fram och definieras som ett skolämne i nationella och kommunal dokument, och organiseras i lokal skolpraktik. Studien, som har en kombinerad barndomssociologisk och kritiskt diskursanalytisk ansats, riktar särskild uppmärksamhet mot den syn på barn och barndom som skapas genom organisationen av detta komplexa ämne. Det nya skolämnet saknar entydiga nationella riktlinjer och omfattas i den lokala skolpraktiken av en mängd olika arbetssätt och program. Skolämnet livskunskap handlar i skolans vardagspraktik om elevers sociala problem, snarare än om de gemensamma värden som framhålls i läroplanen. Innehållet i ämnet läggs därmed ofta på ett för barnen privat plan. I avhandlingen diskuteras vad som sker när barns privata relationer lyfts upp till offentliga samtal i syfte att lösa konflikter
Det här vill ni inte missa. D138 rymmer många och alla är välkomna.
Stavros på Newsmill
februari 28, 2011Jag skrev ett kort inlägg på Newsmill och tonade ner anknytningen till det där samfundet. Det kanske är hans ensak och jag värderar åsiktsfrihet högt – men han kommer inte att bli skolminister i min regering.
Dagens projekt – förstå Jehovas vittnen
februari 28, 2011Jag har lite dåligt samvete för att jag kanske har varit orättvis mot Stavros Louca. Han har naturligtvis rätt till sin religion utan att bli misstänkliggjord. Samtidigt är frågan vilka tankar som ryms inom skolans värdegrund, och jag hittar underliga debattrådar som antyder att medlemmarna:
1) inte ska delta i det politiska samhällslivet (gud bestämmer)
2) inte ska blanda in samhällets rättssystem (äldsten löser konflikter inom kyrkan)
3) beordras att bryta kontakten med de som inte följer reglerna (bannlysning)
Dessutom försöker jag förstå vilken funktion de här ouppfyllda profetiorna spelar. Domedagen bör liksom vara lagom långt borta för att fungera lagom skrämmande (wikipedia) och motivera medlemmarna till lojalitet och givmildhet mot församlingen :
Ouppfyllda förutsägelser
Många av Vakttornets förutsägelser har kritiserats hårt av före detta vittnen och av etablerade kristna.
Förutsägelser såsom de följande har förekommit i diverse Vakttorns-publikationer:[39]
- 1907: Harmagedon kommer att kulminera år 1914.[40]
- 1917: 1918 skulle Gud börja förkasta falska kyrkor ”i stor skala” och dess medlemmar i miljontal.[41]
- 1922–1923: De dödas återuppståndelse skulle inträffa 1925.[42] Som förberedelse för det förutsagda datumet 1925, införskaffade Vakttornssällskapet en egendom i Kalifornien och byggde ett gods på det. Huset skulle härbärgera sådana personer som Abraham, Moses, David och Samuel, vilka förmodades skulle återuppstå från de döda år 1925.
- 1938: 1938, var Harmagedon alltför nära i tiden för att man skulle gifta sig eller skaffa barn.[43]
- 1941: Detta år var det bara ”månader” kvar till Harmagedon.[44]
- 1942: Harmagedon var ”omedelbart förestående”.[45]
- 1969: Mänsklig existens skulle inte komma att fortgå länge nog för att dåtidens unga skulle hinna bli äldre; världssystemet skulle upphöra ”inom några år”. Unga Vittnen uppmanades att inte bry sig om högre utbildning av detta skäl.[46]
- 1969: Kristi tusenårsrike skulle börja år 1975.[47] Vissa påstår att det fanns omfattande liknande spekulationer i Vakttornets publikationer under decenniet före 1975.[48]
- 1984: Det fanns ”många indikationer” på att ”slutet” var närmre än slutet på 1900-talet.[49]
Jag anar att det här projektet kan svälla ut.
Länk till Passagen
Följdfråga till Stavros?
februari 27, 2011Stavros Louca kanske skulle kunna vara lite mer precis i sin kritik av evolutionen:
Vilken är vår tids största bluff?
– Jag skulle vilja säga att det är evolutionsteorin, det finns alldeles för många lakuner i den för att jag skall kunna övertygas om att människan kommer från aporna. Jag tror på skapelsen. Men det betyder inte att jag är kreationist och tror att världen skapades för några tusen år sedan.
Ungefär hur många år menar matematikläraren att vår herre använde för att skapa oss till sin avbild?
Oj – det här med identitet
februari 27, 2011Jag försöker förklara för studenterna olika teorier om identitet, jag och själv. Det handlar mycket om mod och är ett riskabelt ämne. Exemplen blir lätt privata och jag kämpar för att försöka hålla en strikt akademisk nivå.
Sedan läser jag Andres Lokkos text och stapplar ut i köket.
Vi väljer alla våra identiteter. Vi väljer den väg som ser enklast och rakast ut. Den som utåt får oss att se starka och välmående ut. Vi tar alltid genvägen och sopar oss själva under en matta tills vi en dag inte känner igen oss i spegeln längre.
15 hp Stavros? (som inte är kreationist) uppdaterad
februari 27, 2011Den eländiga skoldebatten rullar vidare. Zoran på LR länkar glatt till socialdemokraten Alexander Nordgrens debattartikel på Newsmill:
”Det är dags för socialdemokraterna att ta initiativ till en omfattande diskussion om lärarutbildningen och med öppna armar bjuda in kunniga lärare, som till exempel, Stavros, Lärarnas Riksförbund och andra organisationer liksom forskare på området. Förhoppningsvis leder det fram till en ny och mycket bättre lärarutbildning. I en sådan diskussion bör frågan vara: Hur och var kan den pedagogiska undervisningen bäst bedrivas?”
Om socialdemokratin inte har vassare tänkare kanske det är lika bra att de fortsätter sin passiva strategi och överlåter idéarbetet åt Björklund?
I Sydsvenskans söndagsbilaga får Stavros (ständigt denne Stavros!) svara på 20 frågor. Mest förvånande är kanske att han utser evolutionsteorin till vår tids största bluff. ”Men det betyder inte att jag är kreationist och tror att världen skapades för några tusen år sedan”. Det känns tryggt. Men min kvot av grekisk visdom är fylld nu.
Samtidigt kan jag inte låta bli att undra över HUR många tusen år sedan det är jorden skapades enligt Stavros? Om vi nu ska göra honom till auktoritet i skolfrågor verkar det vara en rimlig följdfråga.
Hur var det nu med evolutionen?
Jag tröstar mig med senaste numret av Pedagogiska magasinet och Anneli Frelins nyanserade diskussion om auktoritetsbegreppet.
På Newsmill finns det många åsikter om evolutionen – diskussionen om skolans värdegrund tänker jag är mer intressant!
Henrik Berggren, The Wire och amerikansk skola
februari 27, 2011Jag vet att jag tjatar, men det här är viktigt. Svensk skola håller på att springa in i en amerikansk testkultur och politiker från höger till vänster jublar.
I senaste numret av PM skriver Henrik Berggren om sitt möte med amerikansk skolkultur i teveserien The Wire. Fjärde säsongen är nog det mest uppskakande jag sett på teve och funderar på om det går att tvinga studenter att ta del av mästerverket.
Länk till Pedagogiska Magasinet
Under julhelgen var jag i Baltimore. Jag slukade låda efter låda av den amerikanska tv-serien Wired – det finns fem säsonger totalt – med stigande fascination.
Entusiastiska kritiker har jämfört denna genomskärning av en krisdrabbad amerikansk stad med Balzacs och Hugos skildringar av artonhundratalets Paris. Även om det är överdrivet – personteckningarna är ganska stereotypa – växer Wired under resans gång från en tämligen ordinär polishistoria till en berättelse om Baltimores klass- och rasmotsättningar. Knarklangarkvarteren i det svarta gettot visar sig inte vara en isolerad enklav utan en del av ett omfattande rotsystem som förgrenar sig vidare in i utbildningssystemet, politiken, fackföreningarna, mediebranschen och den samhälleliga eliten.
Mest fascinerande är den kraft och konsekvens med vilken Wired angriper de resultatbaserade utvärderingssystem som alltmer har kommit att styra offentlig verksamhet i USA. (….)
Schlageröverdos?
februari 26, 2011I ett anfall av övermod slår jag över till den danska uttagningen efter att plågat mig igenom den svenska delfinalen #4 från Arenan i Malmö. Twitter var som vanligt roligare än tevesändningen.
Ett lugnare tempo, trevliga programledare, inga fläktar, inga konstiga skämt, hot pants (???), svenska artister och låtskrivare, bra ljud, vänligt tvitterflöde.
Jag tror på den märkligt välbekanta New tomorrow med A new friend i London:
Jag är nog lite dansk i alla fall…
Det är misstänkt likt en svensk sång:
Drömmen om att utbilda ”kompletta lärare”
februari 26, 2011Bloggen Ordklyverier formulerar dilemmat mycket bra (Länk)
När blir du komplett som lärare? Aldrig är det spontana svaret, men med stöd från en mentor, kollegor och chefer kan vägen från det nya och osäkra till det säkra och kompetenta gå snabbare och dessutom förhoppningsvis vara mindre smärtsam.
I Lärarutbildningens ljusgård finns en skulptur som heter Patterns of failure. Det är ett helt nödvändigt perspektiv. Strävan efter perfektion är en av läraryrkets värsta fiender.
Mats ”blå” period
februari 26, 2011
Jag har varit gräsänkling i 14 dagar och just nu har jag 14 timmar på mig att iordningställa hushållet. Visst är det så att man dammsuger innan man skurar?
Betty, vart går du?
februari 26, 2011
Jag har inte lyckats följa den fjärde säsongen av Mad men på det respektfulla sätt jag planerat, samlingsboxen har skämt bort mig och jag väntar på fyran. De hackande fragment jag sett på nätet är djupt oroväckande och särskilt Betty Drapers utveckling bekymrar många tittare. Anna Hellsten sammanfattar på Sydsvenskans kultursida:
Inte minst som förälder har Betty genom säsongerna gått från milt distanserad till ganska förskräcklig. Hon är en kittlande, provocerande modersfigur – delvis för att hon i en modern tittares ögon kontrasterar med ett samtida föräldraideal som hyllar det kramigt icke-auktoritära, men också för att hon faktiskt är en rätt förskräcklig förälder. I slutet av säsong 3 låter hon sina två äldsta och förkrossade barn fira jul med hemhjälpen medan hon tar flyget till Reno för att gifta om sig med nya mannen Henry Francis. I säsong 4 tvingar hon sin dotter till psykolog men förvägrar henne den enda relation som verkar göra livet lite drägligare: vänskapen med grannpojken Glen. Av den älskvärda, lite förhoppningsfulla mamman från seriens början återstår bara ett välmejkat monster.
Kanske låter det bakvänt, men jag kan inte låta bli att tycka att det finns något feministiskt befriande i att låta Betty vara en så genuint förbittrad människa, och framför allt i greppet att inte använda barnen som mjukmedel – Bettys moderskap gör henne inte ett dugg lyckligare. Att föräldraskapet inte är ett recept på automatisk lycka är ingen ny tanke inom feminismen, men Betty Draper är närmast likgiltig, på gränsen till fientlig, inför sina barn.
Jag behöver nog fundera vidare över på vilket sätt feminismen kan använda Betty för att utvecklas. Kanske är jag fast i ett konventionellt synsätt där vi letar efter goda förebilder snarare än avskräckande exempel?
Lärarutbildaren inom mig skulle vilja visa scener med Betty och hennes barn för att låta studenterna analysera det utifrån Sterns anknytningteorier eller Juul/Jensens tankar om inre ansvarstagande. Det skulle kunna bli en spännande lektion. Vad gör vi med myten om den goda modern? Klarar vi oss utan den?
David Carbonara – Mad Men Suite
Jag ser det åttonde avsnittet och möter en ny ton. Eftertänksam och sorglig. I bakgrunden mullrar vietnamkriget.
Juul och Jensen ställer de viktigaste frågorna
februari 25, 2011
Jag läser om kursboken Relationskompetens och hoppar till inför det radikala budskapen. Vad händer om studenterna tar talet om olydnad på allvar? Jag är rädd att vi ska hamna i en banal diskussion och funderar över hur vi ska sätta ord på vad ”inre ansvarstagande” egentligen är.
På sidan 60 beskriver författarna vad som händer när ett barn tvingas äta mat. Utgångspunkten är att ”… små barn hyser en obetingad tillit till sina föräldrar. Därför mister de tilliten till sina egna känslor och upplevelser innan (min kursivering) de mister tilliten till sina föräldrar”.
Integritet och självkänsla – dagens två viktigaste ord. Frågan är hur de förhåller sig till varandra?
Att bli någon – och samtidigt bli något. Är det möjligt? Går det att gestalta i koordinatsystem?
Förstora - spår av liv
Hur skapar lärare könsskillnader i klassrummet?
februari 25, 2011Jag kollar den där gratisläroboken i Educational psychology och tycker om den resonerande tonen i avsnitt som jag inser är politiskt svårhanterliga. Gender differences in the classroom (s. 70) är ett minfält och författaren försöker verkligen gardera sig mot anklagelser om generalisering och kategorisering.
Klicka på bilden
Gender differences also occur in the realm of classroom behavior. Teachers tend to praise girls for “good”behavior, regardless of its relevance to content or to the lesson at hand, and tend to criticize boys for “bad” orinappropriate behavior (Golombok & Fivush, 1994). This difference can also be stated in terms of what teachersoverlook: with girls, they tend to overlook behavior that is not appropriate, but with boys they tend to overlookbehavior that is appropriate. The net result in this case is to make girls’ seem more good than they may really be,and also to make their “goodness” seem more important than their academic competence. By the same token, theteacher’s patterns of response imply that boys are more “bad” than they may really be.
At first glance, the gender differences in interaction can seem discouraging and critical of teachers because they imply that teachers as a group are biased about gender. But this conclusion is too simplistic for a couple of reasons.One is that like all differences between groups, interaction patterns are trends, and as such they hide a lot ofvariation within them. The other is that the trends suggest what often tends in fact to happen, not what can in facthappen if a teacher consciously sets about to avoid interaction patterns like the ones I have described. Fortunatelyfor us all, teaching does not need to be unthinking; we have choices that we can make, even during a busy class.
Vi har val att göra – även i besvärliga klasser.
Nästa gång en student klagar…
februari 25, 2011…över att böcker är dyra och svåra att få tag på ska jag rekommendera den här länken:
Nästa gång en student klagar över att de inte har ”fått” grunderna i psykologi och pedagogik ska jag rekommendera den här länken:
Klicka på bilden
Jag bläddrar fram till avsnittet om Learning theories och hittar en grundlig presentation av behaviorismen. I Sverige tycker vi inte om behaviorism och därför läser vi inte om den inriktningen. En tveksam strategi.
Vad säger ni om den här innehållsförteckningen?
The changing teaching profession and you 8 The joys of teaching 8 Are there also challenges to teaching? 10 Teaching is different from in the past 10 How educational psychology can help 16 2 The learning process 20 Teachers’ perspectives on learning 20 Major theories and models of learning 23 3 Student development 41 Why development matters 42 Physical development during the school years 43 Cognitive development: the theory of Jean Piaget 46 Social development: relationships,personal motives, and morality 50 Moral development: forming a sense of rights and responsibilities 56 Understanding “the typical student” versus understanding students 61 4 Student diversity 66 Individual styles of learning and thinking 67 Multiple intelligences 68 Gifted and talented students 70 Gender differences in the classroom 72 Differences in cultural expectations and styles 75 Accommodating diversity in practice 80 5 Students with special educational needs 85 Three people on the margins 85 Growing support for people with disabilities: legislation and its effects 86 Responsibilities of teachers for students with disabilities 87 Categories of disabilities—and their ambiguities 91 Learning disabilities 91 Attention deficit hyperactivity disorder 94 Intellectual disabilities 96 Behavioral disorders 99 Physical disabilities and sensory impairments 101 The value of including students with special needs 104 6 Student motivation 109 Motives as behavior 110 Motives as goals 113 Motives as interests 116 Motives related to attributions 118 Motivation as self-efficacy 120 Motivation as self-determination 125 Expectancy x value: effects on students’ motivation 130 TARGET: a model for integrating ideas about motivation 131 7 Classroom management and the learning environment 138 Why classroom management matters 139 Preventing management problems by focusing students on learning 140 Responding to student misbehavior 150 Keeping management issues in perspective 155 8 The nature of classroom communication 159 Communication in classrooms vs communication elsewhere 159 4This book is licensed under a Creative Commons Attribution 3 0 License Effective verbal communication 162 Effective nonverbal communication 163 Structures of participation: effects on communication 166 Communication styles in the classroom 169 Using classroom talk to stimulate students’ thinking 172 The bottom line: messages sent, messages reconstructed 176 9 Facilitating complex thinking 183 Forms of thinking associated with classroom learning 184 Critical thinking 185 Creative thinking 186 Problem-solving 187 Broad instructional strategies that stimulate complex thinking 191 Teacher-directed instruction 193 Student-centered models of learning 200 Inquiry learning 201 Cooperative learning 202 Examples of cooperative and collaborative learning 203 Instructional strategies: an abundance of choices 205 10 Planning instruction 210 Selecting general learning goals 210 Formulating learning objectives 215 Students as a source of instructional goals 223 Enhancing student learning through a variety of resources 226 Creating bridges among curriculum goals and students’ prior experiences 229 Planning for instruction as well as for learning 235 11 Teacher-made assessment strategies 240 Basic concepts 241 Assessment for learning: an overview of the process 241 Selecting appropriate assessment techniques I: high quality assessments 243 Reliability 245 Absence of bias 246 Selecting appropriate assessment techniques II: types of teacher-made assessments 246 Selected response items 249 Constructed response items 254 Portfolios 264 Assessment that enhances motivation and student confidence 267 Teachers’ purposes and beliefs 267 Choosing assessments 268 Providing feedback 268 Self and peer assessment 269 Adjusting instruction based on assessment 270 Communication with parents and guardians 270 Action research: studying yourself and your students 271 Grading and reporting 272 12 Standardized and other formal assessments 277 Basic concepts 277 High-stakes testing by states 283 International testing 291 International comparisons 292 Understanding test results 292 Issues with standardized tests 298 Appendix A: Preparing for licensure 304
Nästa gång HSV klagar över att det är för lite engelsk litteratur kan jag peka på att vi jobbar med problemet. Det här kanske är ett sätt att kunna öppna dörren mot internationell forskning?
