Filosofiska rummet om lek och kreativitet

En baksida av lärarutbildningens kursuppbyggnad är att studenterna tentar av en kurs och därefter tror att de behärskar ämnet. Den förra kursen handlade om lek, kultur och kommunikation. Det är tre svåra begrepp som ger utrymme för djupa tankar och som är grundläggande för att förstå vad som händer i läroprocesser. Jag är inte säker på att alla studenter förstår att leken kan ha ett eget värde.

Därför önskar jag att de hittar Filosofiska rummet som tar ett allvarligt grepp om ett spännande ämne!

Länk

Barn leker. Vuxna är kreativa. Människan är en unikt lekfull och kreativ varelse vars samhälle utvecklats i en rasande fart jämfört med andra djurs. Hänger lek och kreativitet ihop och kan leklynnet fylla funktion som meningsskapande kraft. Så hur gör vuxna i så fall när de leker, och får man som vuxen leka bara för lekandets skull?

Gäster är Nicolina Ställborn, konstnär, Jonna Bornemark, doktor i filosofi vid Södertörns högskola och Gabriel Widing, speldesigner och medlem i det kreativa kollektivet Interacting Arts.

Är dagdrömmeri en form av lek?

Vad är lek egentligen?

Vi leker att det finns gränser

Vi leker att det finns gränser

Olle Holmberg summerar

Skola och samhälle fortsätter att  diskutera Cambridgerapportens slutsatser och det är svårt att inte se parallellerna med svensk skolutveckling.

”Weʼre impressed by the Cambridge Reviewʼs evidence. We like the ideas. We want to take them forward. But we darenʼt do so without permission from our Ofsted inspectors and local authority school improvement partners.”

Så säger flera engelska lärare i diskussioner med forskarna bakom Cambridgerapporten. De vill gärna, men… Detta är kanske det mest nedslående med ett i övrigt överväldigande positivt offentligt mottagande. Undantaget i hyllningskören är annars politikerna. De flesta politiker håller inte med om slutsatserna i Cambridgerapporten. Politikerna vill alltså inte se några alternativa lösningar – och lärarna vågar inte!

Olle Holmberg sammanfattar vad som krävs för att återerövra det professionella initiativet och stärka bandet till skolforskningen:

  • Låt rektor och personal vara delaktiga i själva granskningen
  • Låt rektor och personal vara delaktiga i analys och tolkning
  • Låt rektor och personal få ta ansvaret för utvecklingsplanerna
  • Avsätt resurser (för utvecklingsarbete inom lärarnas tjänstgöring)
Skolutvecklingens många ansikten!

Skolutvecklingens många ansikten!

Skolutvecklingen många ansikten – pdf

Det lätta tungsinnet

Jag läser Jacques Werups självbiografi Medan jag levde och är lite avskärmad från omvärlden.

Första gången vi träffades var jag 16 år och vårt hopplöst nybörjarmässiga dixielandband Jazzbolaget spelade på legendariska Cabaret Fredagsbarn.

Jag anar nu att vi nog skulle utgöra en form av ironisk motvikt i förhållande till de djupsinniga diktuppläsningarna och avantgardistiska improvisationerna som dominerade föreställningarna. Redan då var rastlös oförutsägbarhet den ledande principen för Jacques Werup.

Jacques böcker har följt mig genom åren och hans kluvna inställning till livet och hemstaden speglar min egen utveckling skrämmande väl.

Det vore dumt att recensera en bok som ligger så nära mig själv.

Länk till reportage SVT

Uppdatering:

Jens Liljestrand gör en kluven presentation  i DN

Med alla sina pretentioner, inkonsekvenser och ögonblick av total nakenhet, blir den faktiskt också, till sist, en spegling av mänsklig komplexitet som framstår som något av det viktigaste jag läst på länge.