HSV:s yttrande – hur sträng var den där granskningen egentligen?

Om man går in på de enskilda yttrandena  från HSV är det slående vilken generositet den tillståndsgivande myndigheten har visat mot ett lärosätes ansökningar:

Det är tydligt att Stockholms universitet än så länge saknar en välfungerande och sammanhållande organisation för ämneslärarutbildningen. Bristerna i underlaget visar att det saknas ett enhetligt system för att säkra att utbildningen ger studenterna förutsättningar att nå examensmålen.

Till beslutet

Är det verkligen ansvarsfullt att ge examensrättigheter till ett lärosäte med de här bristerna?

Pugh Rogefeldt – Stockholm

Kungens man

Kungens man

Vad hände med Lunds ansökan?

Idag kom besked om vem som får utbilda framtidens ämneslärare och gymnasielärare.

Länk till HSV

Bland förlorarna finns Örebro och Jönköping. Malmö får behålla de tunga delarna av sina utbildningar. Ur regionalpolitiska skäl är det naturligtvis ett svårt avbräck att vi inte får utbilda lärare med inriktning mot arabiska.

Frågan är om de nekade högskolorna kommer att få en andra chans? HSV:s auktoritet har visat sig vara skör i mötet med de politiska realiteterna.

Den mest spännande frågan är nog vart Lund och Kristianstad tog vägen? Förlängd betänketid? Högskolevärlden surrar av rykten om att HSV tänker  särbehandla den här ansökan som ligger ligger universitetskanslern nära. Allt är möjligt nu för tiden.

Meja – All ‘Bout The Money

Lärarnas nyheter

Offerpositionen – den enkla vägen?

Pelle Billing sammanfattar slaget mellan Hanne Kjöller och Maria Sveland.

Länk

Det riskerar att bli ganska komplicerat när parterna beskyller varandra för att tävla om offerrollen och jag väljer den trygga ringsideposition. Samtidigt känner jag igen Pelles beskrivning av den manliga skammen:

Offerfeminismen, som jag ser det, är helt enkelt ett sätt att kunna få fortsätta klaga i all oändlighet, oberoende av hur man själv väljer att leva sitt eget liv. Man sprider en bizarr ideologi att man som vuxen kvinna ska ha rätt att göra sina egna val, utan att hållas ansvarig för sina val. Det som glöms bort är att om man inte hålls ansvarig för sina val, så ser man inte heller hur stor makt man har över sitt eget liv. Därmed känner man sig maktlös och upplever att ens offerfeministiska ideologi är än mer korrekt.

Snacka om en ond cirkel.

Effekten av offerfeminismen är att kvinnor skolas in i ett hopplöshetstänkande (vad du än gör så sitter du fast), och män skolas in i ett skambeläggande (allt som är fel är i förlängningen ditt fel).

 

 

 

Vad gör en rektor?

Malmö högskola söker en ny rektor och kandidater saknas inte.

Länk

Samtidigt markerar Lennart Olausson sin vilja att fortsätta.
Länk

Styrelsens ordförande Eva Östling Ollén tycks vilja driva högskolan mot en mer öppen och nätverkande position. Lennart är en ganska försiktig person och Sydsvenskan sammanfattar skickligt:

Nej, de egenskaper som kravprofilen späckats med läggs sällan Lennart Olausson till last. Han beskrivs nästan som kravprofilens raka motsats: en filosofisk person med en gedigen humanistisk akademisk bakgrund som har ett starkt engagemang främst för det interna arbetet.

Inte riktigt som den nätverkande visionär som styrelsen nu söker.

Fattar du inte vinken?

– Jag har förstått vinken. Men det finns olika analyser om var Malmö högskola befinner sig. Vi vet redan nu att årskullarna kommer att minska 2014–2015 och då måste vi ha en god rekrytering. Har vi inte god kvalitet då sitter vi på pottkanten och då spelar det ingen roll hur mycket man springer runt och nätverkar.

Jag menar att det är god journalistik i ett komplicerat ämne. I stället för att göra frågan till en personstrid måste vi tänka till om vad det är för typ av högskola vi vill ha. Vilket pris är vi beredda att betala för att bli en aktör på den postmoderna marknaden?

Jag har skrivit om det här tidigare. Länk

Nej – jag tänker inte ha någon omröstning här. Detta är en utpräglad styrelsefråga.

Men om ni frågar mig hejar jag på Lennart!