Mjuk halvsalt chokladöverdragen dansk lakrits från Johan Bülow. Jag borde arbeta i reklambranschen.
Islandsk hygge
A: Blød lakrids overtrukket med mælkechokolade har i generationer været en del af ’hyggen’ på Island, hvor vi første gang stødte på den. Choc Coated Liquorice er noget så unikt som iransk og afghansk lakrids overtrukket med belgisk luksus mælkechokolade efter gammel islandsk opskrift. Må resten af verden opdage denne lakrids. Ingen gluten. Ingen E-numre. Naturligvis.
Skolan byggs om och i centrum för förändringsarbetet står lärarutbildningen. Jan Björklund har drivit en hård och skoningslöst kritisk linje mot den nuvarande utbildningen och förhoppningarna är stora på att den nya modellen 2011 ska vara av högre kvalitet.
HSV har granskat lärosätenas ansökningar och granskarna har tagit sitt uppdrag på stort allvar. De som gick in i den här processen trodde på retoriken om att utbildning inte längre var en del av region- och arbetsmarknadspolitik.
Därför är det med stor förvåning vi läser pressmeddelandet från HSV om att de som inte har fått sina ansökningar godkända ändå går vidare till “andra chansen” den 15/3. (Länk)
Efter underhandskontakter med utbildningsdepartementet (min kursivering) vill vi bidra till att lösa uppkomna problem genom att genomföra en extra bedömning under komprimerad tid.
Vad hände? Ändrade sig Jan Björklund? Och varför är han så tyst och låter Lars Haikola bära hundhuvudet i den här nesliga historien?
Lars Haikula bekräftar här mina värsta misstankar: Länk till Lärarnas nyheter
Beslutet om vem som får utbilda grundlärare var plågsamt för flera stora lärosäten. Länk
DN (Länk – eller har jag drömt det??) ifrågasätter HSV:s auktoritet när det gäller förmågan att fördela examensrättigheter. Som genom ett trollslag ges de lärosäten som inte fått tillstånd en extra möjlighet!
På Högskoleverket har vi full insikt i de konsekvenser som avslag om examenstillstånd kan medföra för ett lärosäte och för en region. Vi är också klara över att processen med den nya lärarutbildningen – från utredning, remissförfarande, proposition, riksdagsbeslut, ansökan om examenstillstånd till bedömning av examenstillstånd – bedrivits under stor tidspress. Efter underhandskontakter med utbildningsdepartementet vill vi bidra till att lösa uppkomna problem genom att genomföra en extra bedömning under komprimerad tid.
I en annat inlägg har vi diskuterat frågan om varför flickor mår dåligt i skolan. En vanlig förklaring är att de lider av att machopojkarna mobbar dem – men det finns också andra sätt att se problemet. Om det handlar om utseendefixering faller ett stort ansvar på pedagogerna. Jag möter många blivande lärare som är mycket måna om sitt yttre och jag anar att en del av dem har ett problematiskt förhållande till mat. Frågan är om de är lämpliga förebilder för barnen? Skulle könsblandade personalgrupper ge en bredare syn på utseendets betydelse?
DEJA vill utmana förtryckande könsroller och öka friheten för flickor att bli accepterade – även om de inte lever upp till normen av den perfekta kvinnan. Då måste vi vända blicken mot olika håll och pröva förklaringsmodeller. Kritiken mot heteronormativiteten har varit starkt inriktad på mansrollens baksidor (kritisk maskulinitetsforskning) och stora krav har ställts på att männen ska vara goda förebilder. Nu tar vi nästa steg och analyserar majoritetskulturen.
På sidan 55 sammanfattas målet för jämställdhetsarbetet:
Delegationens förslag:
Regeringen formulerar, utifrån det av riksdagen antagna jämställdhetspolitiska målet, följande övergripande jämställdhetsmål för skolan:
Jämställdhet i skolan råder när flickor och pojkar har samma makt och möjlighet att påverka skolan, det egna lärandet och den egna utvecklingen.
Delegationens bedömning: Jämställdhet i skolan lägger en grund för skolan att uppnå både sitt värdegrundsuppdrag och sitt kun- skapsuppdrag.
Lärandet och identitetsutvecklingen är nära sammanlänkade processer. Brist på jämställdhet får konsekvenser för flickors och pojkars möjlighet att lära och utveckla en identitet utan begränsningar eller förtryck baserat på föreställningar om kön.
Klokt och välformulerat. Nu lägger jag kritiken mot betänkandet åt sidan och fokuserar på att försöka konkretisera detta övergripande mål.
Tysta tankar 