Min lille vän är politikt intresserad och den senaste tiden har det varit svårt att undvika ämnena ”socialdemokratins framtid” och ”vem blir nästa partiledare”.

Just nu har han förälskat sig i Lena Sommestad och citerar vällustigt hennes debattartikel i DN Länk

Men det finns en annan socialdemokrati. Redan 1972 inledde Olof Palme FN:s miljökonferens i Stockholm med följande ord:

”När det gäller vår miljö finns det ingen individuell framtid, varken för människor eller för nationer. Framtiden är gemensam. I gemenskap måste vi dela den. Tillsammans måste vi skapa den.”

I dessa korta rader finns några av de verkligt tidlösa socialdemokratiska värderingarna, som numera tycks vara så svåra att minnas. Här finns idén om en hållbar samhällsutveckling. Här finns fokus på människan och demokratin. Här finns tron på en gemensam framtid. Den ekonomiska politikens uppgift är att främja dessa värderingar – inte att kväva dem. I den insikten måste förnyelsen börja.

Kanske är det i arvet från Olof Palme som förnyelsen ska hämta kraft?  Jag undrar vad Tage Erlander hade sagt?