Hur germanskt är det danska gemytet?

Jag åker tåg till Lund och bläddrar i kvarglömda danska tidningar. Bredband tycks vara svårt att sälja och tidningarna är fyllda av annonser och erbjudande. En kampanj sticker ut. TDC visar en bild på två fetlagda naturister som sitter och pillar på sina mobiler i soffan. Jag försöker förstå tanken bakom annonsen men hittar verkligen ingen mening. Vem är målgruppen – vad är budskapet?

Som tur är möter jag min danska arbetskamrat som berättar om kampanjen. Men innan jag avslöjar bakgrunden kanske ni själva ska försöka avkoda filmerna?

Sök fler filmer på Youtube “TDC”.

Claus spels av en känd kvinnlig skådespelare och Britta av en homosexuell man. De använder så kallade “fat suits” och nakenheten är inte på riktigt. Mulatten spelas av en antirasistisk debattör och jag är en idiot som inte förstår att 2010 leker reklambyråerna med våra fördomar och att i det postmoderna Danmark är berättelsen allt. Vi skrattar och fylls av ömma känslor för karaktärerna och det stora telebolaget som skojar till det med våra normer.

Jag tror fortfarande att det danska gemytet är germanskt.

Min stund i Lund

Jag har varit på konferens i Lund. Vi höll till på Grand  Hotel i Lukassalen som pryddes av 37 mansporträtt. Man kan bli feminist för mindre.

Middagen intogs i stora salen. Kristallkronan ingav respekt och för en kort stund kände jag Piratens ande sväva genom rummet.

 

PISA 2 – en fördjupad analys

Sydsvenskans Emma Leijnse beskriver svårigheten med en utbildningsminister som inte riktigt tror på likvärdigheten – eller förstår betydelsen av den så kallade kamrateffekten.

Länk

Sambandet mellan socioekonomisk bakgrund och prestation. (I Sverige var det klart svagare än ett genomsnittligt OECD-land år 2000, nu är det klart starkare än genomsnittet).

Elever med samma bakgrund men på olika skolor jämförs, så kallade skolnivåeffekter. (Sverige har gått från att ha bland de minsta skillnaderna mellan dessa elever, till att ligga strax under medel i OECD).

Det finns många orsaker till den här utvecklingen.

En minskad likvärdighet är ett pris vi får betala för det fria skolvalet, säger forskaren Anders Jakobsson på Malmö Högskola. På Skolverket uppmanar tillförordnade generaldirektören Helén Ängmo politikerna att se över om åtgärderna för ökad likvärdighet är tillräckliga.

Men utbildningsminister Jan Björklund tycker inte att en minskad likvärdighet är det stora problemet. I en rejäl känga till Skolverket kommenterade ministern igår:

– Det är i Sverige som att om alla går till botten jämlikt så är det bra.

Kanske har Jan Björklund rätt, kanske inte. Men tittar man på det land som lyckats allra bäst i Pisas undersökningar, Finland, så förklaras deras framgångsrecept till stor del av en likvärdig skola. Där spelar det liten roll vem du är eller var du kommer ifrån. Du kan lyckas ändå.

Mer om PISA: