Henrik Bredberg granskar en skrift som försöker rentvå ett 100-årsjubilerande centerpartiet från anklagelserna om samröre med nazismen under 30-talet. Han är inte nådig.

Länk till Sydsvenskan

Bortförklaringar. Förnekanden.

Inte ett beklagande. Att centerpartister tidigare kallat 1933 års program ”en skamfläck” låtsas ingen om nu när det firas jubileum.

Korsfeldt hävdar också att frågan om huruvida C är ett idéparti eller intresseparti är irrelevant. Märkligt. I själva verket kan Centerns ideologiska irrande ha bidragit till en mottaglighet för osmakliga strömningar. Åter: Var det en ren tillfällighet att flyktingmotståndet i Sjöbo leddes av centerpartister?

Det är synd om C-ledaren Maud Olofsson. En liberal sökare – eller en mästerhycklare? I jubileumsbokens förord skriver hon det självklara:

”Vi måste ha lärdom om vår historia för att förstå och kunna gå framtiden till mötes.”

Att bagatellisera och släta över är knappast att ta lärdom.

Jubileumsboken är ett haveri, intellektuellt och moraliskt.

Centern går inte till botten med sitt förflutna. Centern går bara till botten.

Det kanske ska till en oberoende liberal ledarredaktion för att sanningen ska fram?