Jag funderar över hur det är med sanningen på nätet. I bloggen är jag ganska lättsinnig och tar mig stora friheter att konstruera en bloggkaraktär som jag kan experimentera med. Ibland låtsas jag vara mer privat, men det är en i grunden välregisserad bild jag väljer att visa upp. Jag ljuger någon gång om oviktiga saker.
Monica Zetterlund – Vad tänker han på?
Finns det någon sorgligare sång?
Jag är ganska nöjd med den där bilden av Lgr11 (Lgr11 som wordle)
Samtidigt kvarstår frågan om vad som ligger bakom alla orden? Vad är det för människosyn, samhällssyn och kunskapssyn som resulterar i det här viktiga dokumentet?
Ulla förslår en enkät:
Idag har vi arbetat med frågor om populärkultur med studenter och de tycks inte vara bekanta med 70-talets upphetsade diskussionen om kommersiell skräpkultur. Det var svårt att få någon riktig energi i frågan hur skolan/förskolan skulle förhålla sig till barnens kultur.
“Vem bestämmer vad som är finkultur?” är fortfarande en viktig fråga och jag anar att vi behöver tugga vidare på skolans uppgift. Handlar det om att bevara traditioner (reproduktion) eller går det att ta avstamp i populärkulturen och producera något nytt och eget?
Som pdf – bättre upplösning Roman
Förstora!
Jag har höga tankar om mina läsares bildningsnivå och inspirerad av doktor Ruben, som menar att Wordle är ett redskap för digitalt berättande, utmanar jag er att identifiera vilken roman det är som jag har klistrat in öppningskapitlet från.
Tysta tankar 