Björklund restaurerar geografiämnet:
Att kunna namnet på länder och huvudstäder i Europa, att kunna de största sjöarna i Sverige, att kunna namnen på de svenska landskapen, det är inte gammeldags, säger Jan Björklund. (SR)
Och Cristermagister kommenterar:
Om inte drillning av de svenska landskapen är omodernt, då undrar jag vad som är det…
Blindkartornas tid är ännu inte över.
november 11, 2010 kl. 9:17 e m |
Suck har jag blivit omodern, eller förresten det har mina döttrar sagt i många år. Jag älskar svensk geografi och ser landskap och län som självklar kunskap.
november 11, 2010 kl. 9:55 e m |
En handledare sa:
– Blindkartorna är de svaga elevernas bästa vänner.
Han menade nog att där kunde vem som helst med lite ansträngning lyckas – men ska vi hålla på med sånt i skolan?
Jag försöker komma på vem som är utbildningsministerns bästa vänner… Blindstyrena?
november 11, 2010 kl. 9:24 e m |
Tack, jag hoppas att du sitter i juryn inför den stora TV-galan ”Den gyllene pekpinnen”.
november 11, 2010 kl. 9:56 e m |
”den gyllene pekpinnen”… njae om Björklund får bestämma tror jag att priset kommer att heta ”den spritdoftande blåstencilen”.
Det känns liksom ännu mera 50-tal!
november 11, 2010 kl. 10:08 e m |
Jag har haft minst två lärare som doftat sprit, och det var efter blåstencilens tid…
november 11, 2010 kl. 10:34 e m |
Duplikatorn var det perfekta alibit!
Jag har ljuva minnen av hur en nytryckt bunt prov doftade.
http://da.wikipedia.org/wiki/Spritduplikator
november 11, 2010 kl. 10:34 e m |
Jag tror att Freinet tryckte sina tidningar med en sådan?
november 12, 2010 kl. 12:25 f m |
Namnkunnigt???
Skulle dessa personer vara någon slags skriftlärda???
november 12, 2010 kl. 12:31 f m |
I någon mån – ja!
Av titlarna att döma är de i alla fall läskunniga.
november 13, 2010 kl. 12:20 e m |
Läskunnit var ordet, sa Bull. Där tycks det stanna.
november 12, 2010 kl. 7:58 f m |
Visst, man ska klara att resonera geografiskt utan att veta om Umeå ligger i Skåne eller Västerbotten. Och läkare kan diagnostisera utan kunskap om var kroppens delar är lokaliserade. Och matematiker klarar sig utan multiplikationstabellen. Och man behöver inte veta när reformationen var för att förstå trettioåriga kriget. Och ingen behöver lära sig typbokstäver — alla kan ha sin egen stil. Ingen behöver kunna något, alla kan föra djupa resonemang i sällskap med haschpipan och rödvinsflaskan.
november 12, 2010 kl. 8:12 f m |
Allmänbildning är bra – hur allmän vill du att den ska vara?
Nog ser du andra dimensioner i uppropets text?
Jag tänker att det kanske är dags att stryka de där fyra F:n och ersätta dem med ett stort: FAKTA!
november 12, 2010 kl. 9:42 f m |
Jag kunde ju inte lära mig var Umeå ligger utan något runt omkring att det är björkarnas stad berättar om klimatzoner, för var skulle man annars plantera björk. Fakta och förståelse hänger ihop.
november 12, 2010 kl. 10:55 f m |
Hallå.
Jag håller på Björklund.
Det tillhör elementär allmänbildning att kunna blunda och se Sveriges karta framför sig. Landskapens namn, geometriska läge och form tillhör elementa.
Jag orkar inte med Göteborgare som tror att Sverige slutar vid Mariestad.
men jag menar inte att jag som Norrlänning skall kunna namn och läge på varje byhåla i Skåne.
Min svågers största hatobjekt är folk som inte kan varje grusväg i hela landet. Han behöver ingen GPS. Endast laservarnare. Ena dagen i en Sportbutik i Malmö och nästa dag med skidlandslaget i Kiruna kräver en viss typ av strategi.
november 12, 2010 kl. 4:12 e m |
Om inte är det bra att kunna om man skulle hamna i Gepardy!
Jag är egentligen en sådan smygnörd som har ett huvud fullt av onödiga faktakunskaper – men jag har aldrig förstått varför vissa töntar ska få förtrycka andra töntar.
Minnesträning är alltid trevligt – men inget som skolan ska belastas med.
november 12, 2010 kl. 4:13 e m |
Jag tror att en del av den här faktakulten handlar om att det var så enkelt att konstruera prov med normalfördelning utifrån dem.
november 12, 2010 kl. 8:51 e m |
Vissa yrken kan man dock glömma när man inte ens hittar mellan Mariefred och Mariestad.
november 13, 2010 kl. 11:57 f m |
Usch – nu måste jag gå till Google igen…
november 13, 2010 kl. 12:31 e m |
Läs gärna Björklunds replik i SvD idag.
Och jag måste väl åter säga att ungar är inte mogna att knäcka geopolitiska spörsmål i den ålder. Hjärnana är inte fullt utvecklad för sådan saker.
Det viktig för ungarna är att lära sig knäcka koden hur geografin hänger ihop och vad som råder för biologiska förutsättningar där. Att tro att man ska börja koppla ihop hållbarutveckling till detta är att skjuta över målet.
Dessutom är ordet hållbar utveckling inte stabilt över tiden. Sändigt kommer ny kunskap till som ändrar bilden på innehållet i begreppet.
Därför är det lite patetiskt att läsa professorerna i sina elfenbenstorn argumentera som de vore allvetare. Dom kan förfärligt mycket om en liten ska. Helheter vet de väldigt lite om eftersom dom är dyckertmänniskor.
Kunskap är färskvara. Det skola ska lära är kodknäckning i ämnena.
november 14, 2010 kl. 8:30 e m |
Ämnet geografi rymmer både kultur- och naturgeografi.
När jag och Björklund gick i skolan dominerade naturgeografin – han är antagligen aningen mer sentimental än jag.
november 14, 2010 kl. 8:09 e m |
Menar du allvar Mats när du förlöjligar faktakunskaper med jeopardy? Jag minns när Gorbatjov kuppades bort av sovjetiska generaler. På BBC fick man höra vilka divisioner det rörde sig om och vad generalerna hette. De som hade kunskapen kunde sedan dra slutsatserna själv. På svensk radio fanns förstås ingen sådan information. Där intervjuades någon svensk journalist som skulle tolka skedet för de stackars svenska lyssnarna.
Utan faktakunskaper är man alltid i händerna på andra. De som har kunskapen får då tolka skedet för oss andra. Hade jag varit konspiratoriskt lagd så…..
Björklund ser ingen motsättning mellan fakta och förståelse. Tvärtom är de varandras förutsättningar. Kan du hålla med om det Mats?
november 14, 2010 kl. 8:27 e m |
Jag förlöjligar inte faktakunskaper – jag förlöjligar dem som försöker skapa en motsättning mellan de här två dimensionerna av kunskaperna.
Antagligen är vi mer överens än det verkar – jag tror att du också gärna vill veta vad du ska ha kunskaperna till innan du bankar in dem?
När jag var barn kunde jag i och för sig memorera stora mängder vingbredder, cylindervolymer, myntslag, målvakter och huvudstäder – men det låg oftast någon form av intresse i botten. Ibland fanns det mer ett diffust tävlingsintresse. Det var kul att ha alla rätt.
Allmänbildning är trevligt – tyvärr är den oftast sorgligt etnocentrisk.
november 15, 2010 kl. 8:55 f m |
Hur ska du ha det nu? Är det bra med faktainlärning eller inte?
november 15, 2010 kl. 10:46 f m |
Det är jättebra!
Och när atlasen är avklarad kan vi gå in på tågtidtabellen och telefonkatalogen….
november 16, 2010 kl. 6:43 f m |
Så jag antar att du inte raljerar nu heller? Känns som att prata med en pubertal 50-åring.
november 16, 2010 kl. 7:18 f m
Jag trodde det var din specialitet?
Normalt försöker jag undvika det polariserande tonläget.
november 16, 2010 kl. 9:09 f m |
Jag raljerar fortfarande över dem som försöker skapa falska dikotomier.
Det är alltså möjligt att vara för både fakta och förståelse.
november 19, 2010 kl. 9:03 e m |
[...] När Jan Björklund skrev om kursplanen för geografiämnet fanns det debattörer som försökte göra ingreppet till en fråga om fakta eller inte. (se kommentarerna här) [...]
november 19, 2010 kl. 9:09 e m |
[...] När Jan Björklund skrev om förslaget till kursplanen för geografiämnet fanns det debattörer som försökte göra övergreppet till en fråga om fakta eller inte. (se kommentarerna här) [...]