Archive for 12 08 2010

Jag borde skriva något om förskolans nya läroplan

augusti 12, 2010
Hur var det nu med matematiken?

Hur var det nu med matematiken?

Min mamma är 82 år. Hon spelar bridge fyra dagar i veckan och vinner ofta tävlingar. Hon gick sexårig folkskola och skulle nog inte beskriva sig själv som matematiskt begåvad – men räkna kort och bedöma sannolikheter kan hon! Nog har det något med matematik att göra?

Matematik är även viktigt i den nya läroplanen.

Länk till regeringens hemsida.

Nya mål i läroplanen
Förskolan ska sträva efter att varje barn:

  • utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,
  • utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
  • utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, och
  • utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang.

Det låter klokt om än en smula omständligt. Jag läser om utvärdering:

Läroplanen innehåller inte mål eller normer för vad enskilda barn ska ha uppnått vid olika tidpunkter. Men för att kunna utmana och stödja varje barns lärande behövs också kunskap om varje barns utveckling. Kunskapen om varje barn ska inte användas för att kategorisera eller jämföra barnen, utan vara underlag för den fortsatta planeringen av verksamheten

Jag är bekymrad över den andra meningen som har en obehagligt insinuant underton. Vem polemiserar texten mot?

Men (varför ”men”?) för att kunna utmana och stödja varje barns lärande behövs också (vadå ”också”?) kunskap om varje barns utveckling.

Nussbaum – myra eller trollslända?

augusti 12, 2010

Jag funderar vidare på Helenas uppdelning av pedagoger. Länk. Vad ska man säga om den amerikanska filosofen Martha Nussbaum som kraftfullt pläderar för en skola som inriktar sig mot att fostran till medborgarskap? Länk till Svd – nu rätt.

Enligt den ekonomiska tillväxtmodellen bör barn och ungdomar förutom de basala färdigheterna att läsa, skriva och räkna primärt lära sig vissa mer avancerade förmågor som har att göra med teknik och datorer. Däremot krävs det inte mer än högst rudimentära kunskaper i historia och knappast någon konst och litteratur över huvud taget. Jämlikhet, jämställdhet och demokrati framstår egentligen inte heller som särskilt betydelsefulla. Det enda som räknas är gynnandet av bruttonationalprodukten per capita. Allt annat är av underordnat intresse.

Många vittnar om naturvetenskapens betydelse för vår möjlighet att klara framtida försörjning och jag är orolig över att den här polariseringen låser  tanken i förlegade kategorier.

Visst, Nussbaum överdriver medvetet för att få fram sin poäng, men den är å andra sidan desto mera tänkvärd. Med en drastisk formulering poängterar hon att vi idag befinner oss mitt i en världsomspännande utbildningskris som vi knappt ännu lagt märke till men som i det tysta sprider sig. Utifrån sin övertygelse att en välfungerande demokrati förutsätter välorienterade, empatiska och kritiskt tänkande medborgare är hon genuint bekymrad över att dagens skolor och universitet i allt högre grad förväntas producera användbara mänskliga maskiner.

I tidigare böcker har Nussbaum diskuterat begreppet ”Liberal education”. Vem tar upp den handsken?

Hjulahultsbacken - Österlens högsta punkt

Hjulahultsbacken - Österlens högsta punkt

Jag behöver nya perspektiv och uppsöker Österlens hemliga höjdpunkt Hjulahultsbacken (185 möh).

Det känns fortfarande som om Nussbaum inte kommer att påverka den svenska debatten i någon högre grad. Anders Burman avslutar artikeln med några skarpa reservationer:

Trots att Nussbaum försöker vara mer konkret i den här boken i jämförelse med ”Cultivating humanity” är det många frågor som förblir obesvarade. Det mesta som hon skriver låter förvisso bra och fint, men det är något världsfrånvänt och naivt i hennes beskrivning av världen i allmänhet och barns och ungdomars levnadssituationer i synnerhet. Det är som om hon här utgår från amerikanska, välbärgade medelklassungdomar som inte tycks ha något liv utanför skolans väggar.

Om förebilder

augusti 12, 2010

Jag försöker att inte hänga upp mig på förebilder. Det känns viktigare att tänka själv och jag är nog rädd att de här hjältarna ska fungera som begränsning snarare än inspiration. Som lärare gäller det att hitta sin egen stil. Samtidigt är det förmätet att inte vilja se i vems fotspår jag vandrar och försöka utnyttja kraften i de goda exempel som finns.

Utan alla jämförelser i övrigt tycker jag att Beyoncé gör en mycket värdig hyllning till Tina Turner.

Länk

Min Björklundvänliga vecka är över

augusti 12, 2010

Jag mjukstartar med att hänvisa till Ekots reportage om den framstressade lärarutbildningen.

Länk, Intervju med Krantz

Högskoleverkets projektledare och Stockholms universitets vicerektor oroar sig över att processen går  för snabbt. Målet att minska antalet lärosäten från 26 till 15 bygger på att HSV gör en kvalificerad granskning av de ansökningar som har skickats in. Nu visar det sig att förutsättningarna för ansökandet har varit ytterst besvärliga och stora beslut riskerar att fattas på bristfälliga grunder. Det är samhällsekonomiskt dyrt att lägga ner fungerande verksamheter.

Ett enkelt och populärt sätt att mäta kvalitet är att räkna andelen disputerade. Det finns andra dimensioner av lärarutbildning som den  ansvarige politikern borde bevaka. Annars spelar regeringen ett högt spel med landets framtid.

Helena liknar Björklunds insatser för utbildningssverige vid myrans idoga strävande. Jag tänker mig helt andra djur.

Det kan bli ett riktigt spännande val och nu gäller det att satsa rätt. Oddsen förändras ständigt. Länk

När jag började arbeta på lärarutbildningen 2002 var jag mycket imponerad av visionen – att vi arbetade åt samma håll och att många faktiskt verkade tro på idéernas bärkraft. Nu har en del av adjunkterna (de små arbetsmyrorna) sagts upp och verksamheten ska saneras utifrån oklara förutsättningar. Den ska både bli friare och mer detaljstyrd. Den ska vara handfastare och mer akademisk.

Varför tänker jag på Robert Gustavssons trädgårdsmästare? (Länk)


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 103 andra följare