Jag bor i en trakt med mjukt böljande former och det symmetriska är undantag snarare än regel. Samtidigt befinner jag mig i en lätt postsemestermelankoli och väljer tre bilder som illustrerar min känsla av att det är sent på jorden.
I andra inlägg har vi diskuterat vad som händer när industrisamhället ersätts av kunskapssamhället och vilka villkor som gäller för ekonomisk och intellektuell utveckling. Barnaga i skolor och barnarbete i industrin – var det en självklar del av den framväxande industrialismen? Och vad händer när de här produktions- och undervisningsformerna blir omoderna?
När jag var i Newcastle i våras mötte jag resterna av den nedlagda textilindustri i form av ett imponerande skyltfönster. De vackra maskinerna som byggde det engelska välståndet på arbetarnas svett är nu reducerat till dekoration i en modeaffär i en galleria. Jag ser något bitterljuvt över tilltaget och är glad över att de här vackra symaskinerna inte hamnade på någon soptipp – samtidigt kan jag bara ana hur många tårar som har spillts vid dem.
Jag försöker göra en ordvits av ordet sy-mmetri, men det går inte så bra.
Tysta tankar 