Malmö Arena innan konserten
Jag har en del tveksamma konsertupplevelser som gör att jag ofta tvekar inför att konfronteras med mina hjältar. Rolling Stones på Ullevi 1982 var en plågsam upplevelse och Dylan var ett bottennapp.. Samtidigt vet jag att det är få saker som är underbarare än en riktigt bra konsert.
Onsdagen den 4/8 var kvällen då allt stämde. Leonard Cohen var precis så ödmjuk och karismatisk som jag ville. Texterna skimrade mer poetiskt än jag trodde var möjligt. Bandet var fullständigt lysande och ljudet kristallklart i den stora hockeyladan.
Liveskivan från London finns på Spotify och kan kanske ge en glimt av hur bra det var. Håkan Engström beskriver detaljerna utmärkt i sin recension. Jag är väldigt imponerad över hans förmåga att formulera sig under en konsert! (Länk)
They sentenced me to twenty years of boredom
For trying to change the system from within
Jag funderar på att ta det som motto för den här bloggen?
Texten till First we take Manhattan
Etiketter Cohen
augusti 5, 2010 kl. 2:38 e m |
Tog han först Manhattan och sedan Berlin till Malmö?
augusti 5, 2010 kl. 2:47 e m |
Ungefär i den ordningen – kvällen var en fantastisk resa!
augusti 5, 2010 kl. 2:56 e m |
Ljuvligt att du hade en sådan fin konsertupplevelse! Sådant lever man länge på. Jag har lyssnat en del på Cohen, men mest hans gamla skivor. Nu ska jag bekanta mig med den här.
augusti 5, 2010 kl. 3:48 e m |
Jag såg din kommentar på min blogg och kan hålla med om att Håkan E, som så ofta, lyckades fånga det hela bra. Men när jag läste det, var det bara första delen av konserten, före paus han skrev om. Och det var efter paus som jag stundtals hade svårt att hålla intresset uppe i ett långt, segt sjok av låtar i ett likartat, lunkande tempo. Jag samlar mig just för att skriva något om varför jag tycker det var bra men inte perfekt. Jag ska länka till din blogg och till andra som skrivit om konserten och hoppas du kollar in hos mig för att läsa.
Roligt ändå att du och många andra verkar så nöjda.
augusti 5, 2010 kl. 4:24 e m |
Kul att det var bra!
Jag hoppas verkligen att det där mottot inte stämmer, men det klingar bra.
februari 21, 2012 kl. 7:34 e m |
[...] minns fortfarande konserten i Augusti 2010 som en musikalisk höjdpunkt. Nu ser jag fram emot att han ska komma [...]