Jag menar att det är viktigt att pedagoger tar del av populärkulturens alla former och bearbetar dessa intryck inom skolans ramar. Den här uppsättningen av Scarface visar på spännande möjligheter att engagera barnen i en värdegrundsdiskussion.
Tack för länken Niklas!
mars 31, 2010 kl. 7:31 e m |
Makalöst bra!
mars 31, 2010 kl. 9:12 e m |
Jag vet inte vad jag ska säga. De spelar ju fantastiskt bra… men jag … får man vara en aning ordlös… A-M
mars 31, 2010 kl. 9:58 e m |
Det känns lite märkligt…själv tycker jag bra om Scarface, men rollbesättningen känns inte helt Okey. Säger som A-M jag är “en aning ordlös”
mars 31, 2010 kl. 10:43 e m |
Är det Gudfadern eller Sopranos som vi ska ha som värdegrundsdiskussion?????
Får säga som Sauk….Jag är skeptisk, Skeptisk, SKEPTISK…….
mars 31, 2010 kl. 11:24 e m |
mars 31, 2010 kl. 11:32 e m |
Jag tycker att det känns väldigt spännande, jag undrar hur föräldrarna känner in för att se en sån här uppsättning.. Som student känns det inspirerande att se samtidigt som just detta är helt tokigt på ett sätt. Men det ger på något sätt en vidd till möjligheterna i populärkulturen. Min spontana reaktion var, “ÅH det är sånt här jag vill göra när jag kommer ut!!!”. Undrar vart jag kommer jobba?
april 1, 2010 kl. 11:33 f m |
Allra roligast är den blyge killen som fröken (?) leder in på slutet. Han skjuter Tony Montana bakifrån och får folkets jubel!
Jag tänker att en hel del övningar som vi gör med studenter på lärarutbildningen handlar om att utmana sig själv och att våga göra saker som man inte trodde var möjligt. Kanske växte den blyge killen här på ett oväntat sätt?