Skollagen, riksdagen och kampen mot flummet

På tisdag gäller det – skollagsförslaget möter riksdagen.

Länk

Jag erkänner mig skyldig till lättja av tredje graden och har inte orkat igenom alla sidorna. Därför är jag klädsamt svävande i mina kommentarer. Förhoppningsvis är riksdagens ledamöter mer pålästa.

Jan Björklund är som vanligt full av förtröstan:

– Den gamla skollagen utarbetades till stor del på 1970-talet, i –68 års anda. Den nya lagen är tydligare när det gäller kunskapsorientering. 1985 års lag hade också för luddiga och för flummiga krav på vilka som får undervisa och vara lärare. Länk till DN

Lagrådets kritik har Jan förträngt. Riddaren spränger fram på sin vita häst i blänkande rustning.

Kampen mot flummet börjar med en god hållning

Kampen mot flummet börjar med en god hållning

Huizinga ringde och ville ha tillbaka “leken”!

Han är trött på att se ordet missbrukas i svensk skoldebatt. Nu senast är det förslaget till skollag som slår fast att leken är ett redskap för lärande, en metod och ett medel i Björklunds strävan efter att reducera barndomen till ett träningsläger inför det viktiga yrkesinträdandet.

I dagens Sydsvenska förklarar Ingrid Pramling och Ingegerd Tallberg Broman sig vara nöjda med skollags- och läroplansförslaget. (Ingen länk än)

Varför är jag inte förvånad? De kunskapsöversikter som Skolverket presenterar är omsorgsfullt rensade från rivaliserande perspektiv. (läs mer här)

Läs mer om Huizinga, wiki

Oss  pedgoger emellan...

- Oss pedagoger emellan...