I´m in the mood for love

Det finns människor som tror att idén med jazz är att undvika melodin. Kanske har de lyssnat på den här låten:

James Moody And His Swedish Crowns – I’m In The Mood For Love

Inspelningen är från samlingsskivan Metronome Records 1949-2009 som är en lysande introduktion till svensk jazz och en välgjord dokumentation över ett klassiskt skivmärke.

Guldspade i sandlådekriget

Jag läser om utdelningen av årets pris i DN

I kategorin Större dagstidning belönades Mikael Ölander och Mikael Hylin för reportagen om Jan Guillou och KGB i Expressen. Juryn motiverade med att de båda svarat för ”ett spektakulärt avslöjande som ändrade historieskrivningen kring en ikon inom journalistik och samhällsdebatt.”

Kanske ska de få pris för sitt mod att ge sig på Guillou, men det vore bättre om det fanns någon substans i det s.k. avslöjandet. I kommentarsfältet kokar det vanliga Guillouhatet:

Signaturen Ouppklarat skriver: “Guillou har ännu inte på ett trovärdigt sätt kunnat visa att så inte är fallet”.

Normalt sett brukar bevisbördan ligga på den som anklagar någon för ett brott. Dubbla negationer är ingen övertygande retorisk figur.

Att journalister avslöjar andra journalisters källor är ingen bragd. Det är ett brott mot grundlagen.

Dan Josefsson kritisera valet i AB

svd, Sydsvenskan