Det engelska språket har en stor fördel i förhållande till svenskan. Presens particip är oändligt mycket mer sångbart på engelska jämfört med mitt modersmål.
Lyssna på Crosby, Stills & Nash – Helplessly Hoping och fundera över hur alitterationerna håller ihop sången. Sedan är det naturligtvis röster som lyfter orden mot himlen.
Helplessly hoping
Her harlequin hovers nearby
Awaiting a word
Gasping at glimpses
Of gentle true spirit
He runs, wishing he could fly
Only to trip at the sound of good-bye
Wordlessly watching
He waits by the window
And wonders
At the empty place inside
Heartlessly helping himself to her bad dreams
He worries
Did he hear a good-bye? Or even hello?
They are one person
They are two alone
They are three together
They are for each other
Stand by the stairway
You’ll see something
Certain to tell you confusion has its cost
Love isn’t lying
It’s loose in a lady who lingers
Saying she is lost
And choking on hello
They are one person
They are two alone
They are three together
They are for each other
Jag är ganska nöjd med min karriär som indiekille än så länge.
januari 31, 2010 kl. 10:24 e m |
Det är fint. Gillar bilden. Var är du – och kan du inte ge dem i uppdrag att göra musikvideor av dina sånger – Anne-Marie
januari 31, 2010 kl. 10:39 e m |
Hmmm… det låter lockande! Men på gränsen till väldigt självbelåtet.
Men min idé om undervisning är att studenterna ska uppleva sig så fria som möjligt. Åtminstone när det gäller form och innehåll (finns det något annat?)