En ledsen groda

Andres Lokko tipsar om Kermits version av Nine inch nails sång Hurt. Jag trodde att Johnny Cash hade gjort den definitiva versionen.

Johnny Cash – Hurt

Normalt är jag inte särskilt svag för självdestruktivitet, men här är det bara att kapitulera.

Om några veckor ska våra studenter göra musikvideor. Det är en väldigt öppen och i bästa fall oförutsägbar form och jag hoppas på många överraskningar.

Etiketter Hurt, Kermit

This entry was posted on januari 31, 2010 at 2:38 e m and is filed under Estetiska processer, film, Musik. Du kan följa svar på detta inlägg via RSS 2.0-flödet. Du kan lämna en kommentar eller en trackback från din egen sida.

6 svar till “En ledsen groda”

Jah Hollis säger:
januari 31, 2010 kl. 3:32 e m | Svara
Intressant gitarrteknik han har , Kermit.
Och på tal om det (och om musikvideor:
- Mats säger:
  januari 31, 2010 kl. 9:30 e m | Svara
  Jag har alltid tyckt att D och A7 är överskattade!
  
  Jag gillar attityden och den nonchalanta vändningen på handen.
  
  Och oktavsnärten!!!!!
Kattis säger:
februari 6, 2010 kl. 2:41 e m | Svara
Tänkte på dig när jag såg denna, appropå musikvideo…
- Mats säger:
  februari 6, 2010 kl. 10:32 e m | Svara
  Starka ord – och vilken tyngd han läser med.
  
  Bilderna behöver jag nog fundera över mer.
  - Kattis säger:
    februari 7, 2010 kl. 9:10 e m | Svara
    Bildvalet kunde ha varit bättre men musiken gör orden mer tillgängliga- för mig i alla fall. Dock satt jag som barn klistrad framför TVn när Palme talade. Jag älskade redan då hans tal, jag hyllar inte politiken men retoriken är lysande!
- Plura säger:
  februari 7, 2010 kl. 12:04 f m | Svara
  Kattis – Ibland var adelsmannen skarp i sina ord. Speciellt i denna, där inte arrogansen lyste igenom.