Så blev jag en indiekille

Det börjar oskyldigt. Fredrik skickar en spellista med låtar som jag borde lyssna på. (Alla länkar till spotify)

Det elektromagnetiska spektrumet

Nästa steg är att lyssna noga på Fredriks grupp Solander

Solander

Sedan hittar  jag min nästan ospelade Vampire weekendskiva, som jag fick förra året och upptäcker att det finns ett band till afrikansk musik.

Vampire weekend

Jag kommer ihåg att dottern rekommenderar Fleet foxes

Fleet foxes

I dagens tidning läser jag en recension av Local natives som knyter samman trådarna

Local natives

Plötsligt inser jag att Crosby, Stills & Nash lever och att de brutala och sköra sidorna hos Neil Young har många arvtagare. Det är lättare att integrera en nya identet om jag slipper ta avstånd från de gamla.

Nu tar jag på mig tröjan med det konstiga apmärket i nacken som jag fick av mina barn förra julen och går ut i världen. Frågan är om jag måste byta klädstil helt?

7 svar till “Så blev jag en indiekille”

  1. Morrica säger:

    Om du känner att du behöver göra det för att känna dig hemma med dig själv så bör du överväga det. Annars duger du rätt bra som du är.

  2. Christermagister säger:

    Jag återupptäckte Eels häromdagen, kanske något för dig? Här är ett par smakprov:

    http://open.spotify.com/user/siddhartha/playlist/5Vj8Nkj2javMTQO42fCVOw

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 53 other followers