Förutsägbara DN

DN fortsätter att svansa efter Björklund, hylla Skolinspektionen och svartmåla lärarutbildningen. Ändå lyckas de säga något om villkoren för skolan innan ideologin tar över:

Anslagen per elev varierar mycket mellan kommunerna, men det är inte så att dyrast är duktigast. Tvärtom kännetecknas de kommuner vars elever gör bäst ifrån sig av relativt små skolbudgetar.

Inom en kommun arbetar skolorna olika: några kör årshomogena klasser, andra arbetar åldersblandat åtminstone upp till och med mellanstadiet. Inom en och samma skola kan undervisningen skilja sig betydligt mellan arbetslagen för att de har olika pedagogiska preferenser. Det ena gänget avfärdar det andra som flummare, det andra gänget avfärdar det första för katederundervisning och årtalsexercis.

Ledaren avslutas med en patetisk passus om förväntningarnas betydelse. Sådan är liberalismen.

Efter inspektionen - förstora!

Efter inspektionen - förstora!

Min lille vän 81 – samvete och pliktkänsla

Jag hade tänkt skriva något om pingvinerna som bilder av godhet och pliktkänsla. Den där familjeromantiska filmen filmen om hur hanarna står tätt packade på sydpolen och väntar på sina fruar är hjärtknipande på gränsen till det olidliga. Frågan är om de upplever att de har något val? Utifrån ett moralfilosofiskt perspektiv kanske prestationen är mindre värd då de flesta nog menar att pingviner inte har det som vi kallar “samvete”.

På youtube hittar jag en filmsnutt som ändrar perspektivet. Den nya tidens pingviner siktar på en karriär i Let´s dance. Min lille vän kommer aldrig att hitta en villig partner. Inte ens om han tittar inuti pingvinen.