Vad säger man?

Rektorn på Sundsgymnasiet i Vellinge kåserar i en artikel om dyslexi som påhittad sjukdom och jämför med anal galvanism.

Länk till artikel

Det borde han nog  inte ha gjort. Kommunen tar avstånd.

Länk , Svd länk).

När jag läser bloggkommentarerna slås jag av den uppgivna tonen. Få verkar vara arga eller förvånade. Detta kanske är det mest oroande. Efter Uppdrag gransknings program om särskoleplacering av friska barn behöver Vellinge inte mer negativ uppmärksamhet.

Jag är en aning bekymrad över hur lärarna i kommunen påverkas.

sand

Det mesta är skrivet i sand - förstora

Jag vet – vi träffas och hackar på skolan!

SNS ordnar debatt och det verkar vara ett glatt gäng som tar chansen att vädra sina fördomar om den dåliga svenska skolan. Med denna utgångspunkt riskerar debatten att bli en uppvisning i förutsägbart gnäll:

Länk

Under lång tid har skolan varit en samhällsinstitution som Sverige varit stolt över – nu är den i kris. Idag premieras Internetkunskaper och självständigt arbete till förmån för lärarledd lästräning, begreppsutveckling, gradvis bättre språkbehandling, inlärning av faktakunskaper och koncentrationsförmåga. Resultatet av denna förändring stavas skolor med allt sämre kvalitet och elever med allt sämre betyg, och de värst drabbade är som alltid elever med särskilda behov. I förlängningen misslyckas således skolan med att utjämna olika livsvillkor och förebygga utanförskap.

Medverkande
Bengt Göransson
, folkbildare och f d utbildningsminister (S)
Hans Albin Larsson, överdirektör, Skolinspektionen
Inger Enkvist, professor, Lunds universitet
Leif Alsheimer, författare och frilansande kulturskribent
PM Nilsson, vd, chefredaktör och ansvarig utgivare, Newsmill

Samtalet leds av Lars Pålsson Syll, professor i samhällskunskap, Malmö högskola

När det gäller den här typen av debatter förstår jag att forskare tvekar att ställa upp.

hacka

Min proletära ungdom

Vi diskuterar identitetsutveckling och frågan om klassbakgrundens betydelse för framtida yrkesval. I den socialdemokratiska mytologin är vi fria att göra klassresor där vi av egen kraft lyfter oss från den miljö vi formats i. De flesta sociologiska studier är ganska cyniska och bevisar ofta kraften i den sortering som finns inbyggd i samhällets struktur. Utbildningsframgång och gymnasieval hänger starkt samman med föräldrars inkomst och utbildningsbakgrund. Skolans försök att dölja detta är en kamp mot väderkvarnar och lägger ett orimligt stort ansvar på den enskilde lärarens axlar.

Skolverket har upptäckt detta och beskriver förhållandena med bedövande klarsyn. Kanske var skilsmässan från Skolinspektionen nödvändig för att den här typen av analyser skulle kunna skrivas

Vad påverkar resultaten i svensk grundskola

Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer.
Skolverket har i en omfattande kunskapsöversikt kartlagt orsakerna till de försämrade skolresultaten i svensk grundskola.

Länk

Själv försjunker jag i mina två studiebesök i den proletära världen. Som artonåring sommarjobbade jag på tvätten i Arlöv. För mig var det de längsta sex veckorna av mitt liv och  enbart tanken på att jag snart skulle återvända till skolans trygga värld  fick mig att stå ut. Andra sommarvikarier var överlyckliga över att få ett jobb – deras föräldrar hade jobbat där i 30 år och nu såg de fram emot att göra detsamma.

Den andra djupdykningen var ett sommarjobb som tågstädare på SJ. Jag hade tagit studenten och var därigenom en suspekt typ:
– Ju mer man läser, desto dummare blir man.
Det var ganska slitsamt men det fanns olika typer av arbetsuppgifter. Att fylla på vattenkaraffer var enkelt och inbjöd till att fuska (man behövde inte tömma ut a-l-l-t vatten).Den beryktade “trattaturen” var ökänd och få akademiker tog sig igenom den med bevarad stolthet. På den tiden fanns det sittvagnar av typ B7 med torrtoaletter (ett hål rakt ner mot banan) och jag ska inte gå in på detaljer när det gäller svårigheterna att hålla dessa öppningar mot evigheten rena.

B7 sittvagn

B7 sittvagn

Bild från Järnväg.net