Alla bilder är klickbara.
Det är hemvändardag och jag har varit med om en guidad tur i S:t Olofs kyrka. Samtidigt läser jag en bok om hembygdens historia och inser att det finns ett fåtal Olovskyrkor i Norden. Den norske kungen var en mäktig man med magiska krafter som många ville ta del av.
Den fattiga bygden tycks under svåra tider ha kunnat luta sig mot de allmosor och offergåvor som pilgrimmerna lämnade vid ankomsten till 1100-talskyrkan.
Kulten av den gode norske konungen och källans lyckobringande kraft verkar ha överlevt reformationens försök att skala bort mysticism och helgondyrkan. Svårare var det att freda kyrkan från den giriga adeln som med kungens goda minne la beslag på en del av kyrkans tillgångar.
Vid ett altare tillägnat Anna själv tredje lämnade besökarna mat åt bygdens fattiga. Det medeltida sättet att beskriva delaktighet kände jag inte till – om jag reser med tio andra är jag Mats själv elfte.
Guiden är påstridig och talar med stort eftertryck:
- Man gör inte pilgrimsresor för att bli stark eller kunna skryta för sina vänner om sin fromhet. Det handlar om att söka sig mot källan och ursprunget!
Jag läser om sedvänjan att lägga döda djur i källan och motstår med lätthet lusten att smaka på vattnet.
På vägen går en ung man och pratar i mobiltelefon:
- Nä, den där källan ligger alldeles för långt bort och det är inte lönt att gå dit!
Dagens pilgrimmer har ingen stark längtan efter långa botgörande vandringar.
Väl hemma läser jag Martin Bircks ungdom av Hjalmar Söderberg från 1901. Uppgörelsen med religionen är skoningslös och jag har ingenting att tillägga.
Etiketter Religion
juli 30, 2009 kl. 8:18 e m |
Hos oss springs ett lopp som heter St Olofsloppet som går i etapper. Det är många som vill springa sig svettiga i St Olofs ära, förresten visst är killen begravd i Nidarosdomen?
juli 30, 2009 kl. 10:44 e m |
Det stämmer!
http://sv.wikipedia.org/wiki/Nidarosdomen
juli 31, 2009 kl. 1:34 e m |
Han fanns också som lättöl en gång i tiden, St: Olov, bryggeriet hette Till och gjorde mycket god julmust när de inte bryggde öl.
juli 31, 2009 kl. 1:43 e m |
Aha – direkt från källan?
Det fanns många bryggerier och en del av dem kan man sakna – är Till ett av dem?
Förutom det roliga namnet….
juli 31, 2009 kl. 3:29 e m |
Det var inte bra att Till blev uppköpt och sedan nerlagt, jag har fortfarande lite svårt för Falcons produkter efter det där. Deras slogan var något i stil med ”Säg Till om öl…” fyndigt. Jag antar att spridningen av Tills drycker var begränsat till södra norrlands inland.
juli 31, 2009 kl. 3:45 e m |
Jag har ett vagt minne av märket (och det beror inte på alkoholhalten)
Här i Malmö fanns ett bryggeri som hette Apotekarnes. Jag vet forfarande inte om bryggaren hette Arne!
juli 31, 2009 kl. 4:21 e m |
En intressant man den där Olof eller Olav, jag har som sagt en förkärlek till maffian och Sankt eller inte var S:t Olof en hyvens kille som hade sina metoder för att få som han ville. När han väl hade insett sitt bästa (dop) verkar det som om han verkligen ville att andra skulle följa den smala vägen. ”men då dessa var hedningar gjorde Olav sitt bästa att få dem att ta dopet, de som inte gjorde detta lämnades kvar. Två av dessa som lät döpa sig var Gök-Thore och Avrafaste. Även jämtlänningen Arnljot”
(källa http://cornelius.tacitus.nu/heimskringla/olav-helige/index.htm )
Arnljot är en liten idol här hos oss…
juli 31, 2009 kl. 8:03 e m |
Det verkar ha varit en handlingens man: ”an offer you can´t refuse”?
Var blev det av Gök-Thore?
juli 31, 2009 kl. 8:53 e m |
Jag vill nog protestera mot det där att Arnljot skulle vara någon sorts allmän idol, det känns nattståndet.
Jag förstår inte det där med apotekarnes och Arne.
juli 31, 2009 kl. 9:20 e m |
Apotekarnes = gammal form av apotekarens
Apotek-Arnes= min barnsliga bild av att apotekaren hette Arne…
juli 31, 2009 kl. 9:20 e m |
Arnljot är inte så stor i Skåne!
juli 31, 2009 kl. 9:31 e m |
Visst gillar du Arnljot Tweedelee? Har du sett honom? Han springer runt på ängen ovanför den stora sjön varje sommar. Du ser fjällen i bakgrunden medan en hel hop vuxna gestaltar…
Jag tror att GökTore drog ända in i Hälsingland
juli 31, 2009 kl. 9:55 e m |
För oss som saknar Tore och gillar onödiga kunskaper finns alltid Tore-krysset
http://www.skogmansallskapet.se/testadig.htm
juli 31, 2009 kl. 11:10 e m |
Jag har svårt för den där sortens pekoral… oj, nu blev jag visst svartlistad på ön med utsikt över den stora sjön och fjällen, men jag kan inte vara tyst längre, Arnljot är konstig, hela rörelsen runt honom är konstig, det får mig att tänka på en figur jag har läst om i sommar.
Apotek-arne, jag är lite sen ibland, men jag fattar…
augusti 1, 2009 kl. 10:46 f m |
Arnljotrörelsen?
Det låter underligt även om jag är ganska maniskt tolerant mot folk som spökar ut sig…
augusti 1, 2009 kl. 3:54 e m |
Arnljotspelen
Jag frågade nyss min dotter om hon ville vara med i Arnljotspelen
Svar: ”Va, varför skulle jag det, är du störd”.
Nä nä jag kanske får hoppas på nästa generation
http://www.arnljot.se/
juli 19, 2010 kl. 8:01 e m |
[...] om pilgrimskyrkan i S.t Olof , min andra favoritkyrka. Oupps… detta kan bli en serie och Piratens begravningsplats [...]
augusti 13, 2010 kl. 4:07 e m |
[...] har pilgrimsvandrat till S:t Olofs kyrka sedan 1100-talet så jag är inte den förste syndaren som söker botgöring den här vägen [...]
juni 4, 2011 kl. 4:34 e m |
[...] men räddades av vaktmästaren som visade på de förinspelade engelskspråkiga möjligheterna. Länk. Det är inte alla studenter som kan historien om Anna själv [...]