Att arbeta på högskola innebär ett visst mått av frihet när det gäller arbetstider. Å andra sidan finns det ingen gräns för hur mycket energi det går att lägga ner de olika uppgifterna. Du kan alltid läsa igenom de 40 skrivningarna en gång till för att skydda dig mot den hemska misstanken att din rättning inte är 100 % rättvis. Du kan alltid göra ett VFU-besök till – studenten hade kanske en dålig dag. Du kan alltid engagera dig i det långsiktiga strategiska arbetet ännu mer – någtonstans vilar högar av olästa visionsdokument som skulle kunna förklara vad som är meningen med det hela.

Samtidigt finns det en smygande upplevelse av hotfull tråkighet som några forskare (Wikipedia) nu har satt namnet bored out på och formulerat kriteriefrågor till. Från E24

Så vet du om du är på väg att bli sjuk av understimulans på jobbet

1. Fixar du med privata göromål på arbetstid?

2. Känner du dig understimulerad eller uttråkad?

3. Låtsas du ibland att du jobbar, fastän du i själva verket inte har något att göra?

4. Är du trött och utarbetad på kvällarna, fastän du inte har haft särskilt hög stressnivå under arbetsdagen?

5. Är du missnöjd med det jobb du har?

6. Känner du att ditt arbete inte är riktigt meningsfullt?

7. Skulle du kunna arbeta mer effektivt än vad du gör nu, det vill säga jobba undan uppgifter snabbare?

8. Skulle du hellre göra något annat, men känner att det tar emot, eftersom du kanske skulle tjäna sämre om du bytte?

9. Skickar du privata mejl till dina kolleger under arbetstid?

10. Har du lågt intresse för det du gör på jobbet, eller saknar du helt intresse för dina arbetsuppgifter?

Har du svarat ja på fler än fyra frågor är det enligt Philippe Rothlin och Peter R Werder tecken på att du är understimulerad på jobbet.

Som förskollärare och förälder brukade jag säga att det är bra för barn att ha lite tråkigt ibland. Nu är det dags att pröva teorin på vuxenlivet och mig själv.

Fast jag jag har en del knep att hålla undan ledan.