Dagens folkpartistiska stolleprov 2

Jan Björklund driver hos K G Bergström förstatligandet av skolan som en kommande folkpartistisk valfråga och det är med ganska rundahänta löften om höjda löner och ökad status han försöker locka väljare.

Jag, som är statligt anställd vid en högskola, vet att det finns en hel del kommunanställda lågstadielärare som genom generösa påslag vid kommunaliseringen fortfarande befinner sig högt över min löneposition. Vilka pengar är det Björklund tänker använda för framtida löneökningar?

Dessutom är jag nyfiken på hur han ser på de lärare som arbetar inom förskola och fritidshem? Omfattas de också av denna plötsliga generositet?

Troligen inte – troligen aldrig på tiden…

Läraryrkets status är komplicerad fråga. Förenklingsminister Björklund är inte lämpad att ta hand om den. Lärarutbildningsutredningen HUT:s allmänna och förvirrade tankar om statushöjning genom tester och höjda krav är inte ägnade att höja förtroendet för en regering som har gjort den ofrivilliga komiken till sin egen konstart.

När andra grupper beskriver status som en form av personlig frihet, flexibilitet och autonomi – då tror fp att vägen mot professionalitet går genom detaljstyrning, kontroll och hierarkier.

Spåren från Postverket, Televerket och Statens Järnvägar förskräcker. Utförsäljning och slakt är väl ord som först dyker upp – snarare än långsiktig välskött verksamhet.

landsmote

Landsmöte?

Filosofiska rummet om det gäckande jaget

koinge2Filosofiska rummet om jaget den 8/2.

Jag känner mig mer och mer som Arja Saijonma:
– Vem är du, vem är jag?

“Det är möjligt att tänka sig ett jag utan ett språk”

“Djur som jagar belamrar inte huvudet med tankar”

“Älgjägaren tänker inte på att han står i skogen och jagar”

“Med språket förpackar vi tankarna så att de får plats i arbetsminnet”

“Jaget går inte att avgränsa vetenskapligt”

“Att beskriva jaget är som att definiera potatismos genom att röra i det”

“Kan man reducera jaget till sina beståndsdelar?”

“Medvetandet definieras genom sitt fenomenologi – sitt sätt att uppleva rummet”

“Ett pågående val som tillåter oss att göra medvetna rekonstruktioner och föreställningar om framtiden”

“Jaget är förknippat med tanken på att jag kan tänka om mina egna tankar”

“Ett evolutionärt överlevnadstrick är att kunna variera sina tankar – det är bättre att lura mammuten än att slåss mot den”

“Om en robot ska vara användbar måste den vara oförutsägbar”

“Du har en genväg till andras sätt att tänka och känna – din hjärna är byggd för att du ska tolka andras handlande utifrån dig själ

“Skulle det inte varit bättre om vi identifierat oss med begreppet vi?”

“I grupper som kostnaderna för att avvika från gruppen stor och då blir viet starkt”

“De flesta val om vad som är viktigt eller ej kan vi göra helt omedvetet”

“All social interaktion bygger på att vi tar beslut omedvetet under bråkdelen av en sekund”

“Många beslut tas utan jaget – det är förlåtande och kommer efteråt och tar åt sig äran”

På lärarutbildningen  romantiserar vi ibland tankefiguren ” den reflekterande praktikern” som en person med förmågan att t-ä-n-k-a om sitt handlande. Efter att ha hört Filosofiska rummet anar jag att denna ganska banala självklarhet kanske ändå måste formuleras i slagordsmässiga former.

Dels för att det tycks finnas personer som enbart handlar och aldrig tänker (I min evolutionära världsbild borde de vara dömda till undegång).

Å andra sidan lär det finnas personer som befinner sig i någon form av teoretiskt rum och inte intresserar sig varken för handlingar eller deras konsekvenser.

Jag har aldrig mött någon av dessa personlighetstyper – men vi behöver dem kanske som avskräckande exempel eller referenspunkter?

Eller finns reflektionsbegreppet för att vi ska kunna monopolisera tänkandet och trycka ner de studenter som inte tänker på vårt sätt – det vore ett sant övergrepp.

Mer spännande är då frågan om det är möjligt att befinna sig i ett tillstånd där jaget inte fungerar som ett filter mellan människan och världen. Att befria sig från jagets och medvetandets tyranni kanske låter väl djärvt – men filosoferna tycks se fördelar med ett mer intuitivt förhålllningssätt. Evolutionära fördelar.

Själv har jag gett upp tanken på att bara säga kloka saker. Det tar alldeles för mycket energi om jag ska styras av rädsla i stället förlust.

Efter att ha hört Filosofiska rummet har jag fått en del redskap att sätt ord på detta jaglösa tillstånd. Detta kan vara början på en anti-intellektuell period.

Eller inledningen på en tid av högre medvetande…