Den goda skolnyheten

I en tid när det mesta andas nervös centralstyrning är det uppfriskande att någon vågar tänka utanför lådan. Länk Sydsvenskan. Jytte Lindborgs planer på att integrera förskola och skola på Hermodsdalsskolan väcker förhoppningar om att HUT:s nygamla stadieuppdelningsförslag får leva vidare som lustigt historiskt hugskott. Ett tidstypiskt dokument att förundras över om 20 år…

Jag häpnar lite över rubrikssättningen av intervjun med Ingegerd Tallberg Broman. Hon varnar på ett allmänt plan för skolifieringen av av förskolan – men det har INGENTING med förslaget att göra. Nu sammankopplas denna vettiga oro på ett lite försåtligt sätt med Hermodsdalsskolan idéer. Så tror jag inte Ingegerd menar?

HUT exotiserar IT

stenMin ödmjuka vecka är över (tack för det!) och jag hänger mig åt aggressiva tankar.

Tomas Kroksmark beskriver det ålderdomliga tänkandet i Lärarutbildningsutredningen så här:

Svårt är det, att få ordning på lärarkompetensforskningen – men omöjligt är det inte. De referenser som finns med här säger nog allt om denna utredning. Den är gammalmodig och bygger på forskning som inte längre är relevant – var är de nya greppen? Vart tog diskussionen om det globaliserade och digitaliserade lärandet vägen – där Internet ensamt erbjuder möjligheter som ingen tidigare generation skådat. Jag får känslan – snarare – att utredaren anser att nätet är en fluga, som snart går över.

Jag försöker förstå vad det är för tankar om IT som har fått företrädare för KK-stiftelsen att slå kullerbyttor av glädje och läser de sidor som försöker beskriva den framtida lärarens kompetenser med stigande förvåning och oro. Tidigare inlägg

3.1.4 Informations- och kommunikationsteknik (IT) som utbildningsresurs


Lärande består till stor del av kommunikation och bearbetning av information.

En ganska djärv definition – vad är det för kunskapssyn som ligger under denna?

Informations- och kommunikationsteknik (IT) är ett allt viktigare redskap i skolan.

Redskap för vadå? Varning för instrumentalism. Det finns dimensioner som inte fångas i denna förenkling.

Villkor som anses avgörande för bästa användning av nya undervisnings- och inlärningsmetoder är att IT används i syfte att förbättra undervisningens kvalitet.

Den meningsbyggnaden gör ingen glad…Visserligen har utredningen skrivits snabbt – men någon borde ha läst igenom manuset.

Det gäller att främja praxis där IT inverkar positivt på undervisningen och inlärningen, så att hänsyn kan tas till de studerandes olika inlärningsstilar och pedagogiska behov.

Främja praxis – vem pratar så? Men mina förstaterminsstudenter brukar uttrycka sig så här välmenande och normativt. Är det en hyllning till individualiserat lärande? Jag ser det som en ideologisering av tekniken.


Det är därför viktigt att såväl blivande som redan yrkesverksamma lärare stöds i deras nya och vidgade ro
ll.
Och denna ”nya och vidgade rollen” kännetecknas av – vadå? Kan verkligen en roll vara både ny och vidgad samtidigt?

Det är vidare viktigt att forska kring samt utvärdera hur IT inverkar på resultatet av inlärningsprocessen i form av förvärvade kunskaper och färdigheter.
Ytterligare ett ganska banalt påstående – dock tror jag det kan också vara en naiv förhoppning som reducerar IT till en fråga om effektivitet i traditionell överföring.

Generellt kommer läraren att spela en ny och viktig roll i det framtida informations- och kommunikationssamhället.

Belägg saknas – skolan har inte haft denna funktion än så länge och det finns inget som tyder på att funktionen ska förändras. From förhoppning.

IT i olika former kommer allt mer att genomsyra den vardagliga tillvaron för framtidens medborgare. Det behövs emellertid en vägledare som med kompetens och auktoritet kan stödja barn och ungdomar på väg ut i samhället.
Här tonar bilden av den gode herden fram. Ungdomarna är inte på väg ut i samhället under överinseende av den trygge byskolläraren.

Läraren kan genom sin utbildning och erfarenhet varna för faror på Internet,
Usch ja – internet är farligt och skolans uppgift är att skydda. Synen är delvis förlegad. Dagens barn är skickliga på att avkoda faror och deras vana att umgås i chatrum ger dem en kompetens som överstiger lärarens. Men naturligtvis kan skolan stå kvar på sin moraliska stol och varna för olika saker(jfr sex och samlevnad)

hjälpa till med såväl sökningsmetoder
Ja – tänk så spännande! I sammanfattningen talas det om källkritik som en IT-fråga. Jag menar nog att det är en färdighet som hör hemma under det vetenskapliga och kritiska perspektivet.

som strukturering av funnet material
Men detta är väl ingen IT-fråga?

och stimulera till innovativt tänkande.

Är detta IT?

sten2

Läraren kan också vägleda i etikfrågor på nätet,
Flera forskare betonar att det inte finns någon särtskild nätmobbning eller behov av IT-etik. Värdegrunden bör ge en stabil grund här.
ta upp frågor om mediehantering
Är det mediakunskap som syftas så tänker jag att det är ett ämne som delvis ligger nära svenska, estetiska ämnen och samhällskunskap. Ingen renodlad IT-fråga om det inte gäller att gå från konsument till producent -men i dagens examensordning finns samma överlappning.

ge sakkunniga råd om ord- och bildbehandling
Det känns tryggt att utredaren betonar att råden ska vara sakkunniga…

samt skapa förståelse för matematiska samband genom animerade förklaringar. Vidare kan exempelvis realtidsstudier av undervattens- eller rymdhändelser med möjlighet till momentan påverkan av det pågående skeendet genomföras.

Skona mig från fler exempel! Detaljrikedomen blir bara pinsam.

Fler liknande och tydliggörande möjligheter öppnar sig inom många ämnen genom IT. Läraren kan återfå en del av sin förlorade auktoritet och även på IT-området bli en positiv, kunnig och stödjande kraft för eleverna.

Vem talar om förlorad auktoritet? Nog är det pinsamt att vi idag har en generation av lärare som är underlägsna sina elever på många områden ifråga om IT-färdigheter. Men auktoritet är ett starkt ord – hur konstrueras den? Jag tror inte att läraren ska försöka hävda ett klassiskt kunskapsövertag som bas för sin auktoritet..

Det kan finnas en osäkerhet hos lärare inför den tekniska utvecklingen och för att inte ha samma tekniska kompetens som eleverna. Denna oro är dock inte ett generellt problem. Det finns många engagerade lärare som är positiva till IT och framgångsrikt använder IT aktivt och frekvent i undervisningen.
Vardagens IT-pedagoger är i sina egna ögon hjältar som försöker kompensera för en förstockad lärarkårs ointresse. Jag ser denna polariseringen som en farlig romantisering av tekniken och exotisering av IT-färdigheter.

På motsvarande sätt finns det positiva ansatser till integrering av IT inom lärarutbildningarna på flera lärosäten, även om förekomsten ännu inte är särskilt stor.

Beskrivningen är vag och saknar referenser. Möjligtvis skulle en diskussion om förhållandet mellan examensordningens skrivningar vara relevant i förhållande till hur lärosätena arbetar med att bryta ner dessa mål i kursplaner och undervisning. Frågan är om det verkligen är lämpligt att poängsätta färdigheterna och frikoppla IT-kunskaper från övriga sammanhang. De flesta lärarutbildare menar nog att IT-kunskaper bör integreras i den övriga utbildningen och jag kan ge exempel på implementeringsförsök som har urartat till formalism.Frågan om vad som innefattas i begreppet digital kompetens är ytterst komplicerad och utredarens ansträngningar att ringa in området ger inget stöd för det nödvändiga utvecklingsarbetet.

Försöken att se IT som ett perspektiv som ska genomsyra och prägla undervisningen ser jag som ett billigt försök att dölja problemet med bristande kunskaper hos utredaren. Vilka färdigheter framtidens lärare behöver är en öppen och het fråga – i arbetet med att skapa nätverk för landets lärarutbildningar kommer denna att stå i centrum.
Vad ska studenten kunna?
Hur ska detta examineras?
Hur ska vi skapa meningsfulla lärandetillfällen under utbildningen?

Mats sjätte ödmjuka dag och genuspedagogik

Jag har tidigare kritiserat genuspedagogiken i ganska hårda ord. För mig är det ett problem att pedagoger som saknar grundläggande förståelse för lek och barns utveckling tror sig kunna styra verksamheten utifrån  grumliga föreställningar om önskvärda beteenden. Ofta upphöjer den dominerande gruppen (kvinnliga pedagoger)  sina egna erfarenheter  till norm och försöker med olika metoder och samhällets goda minne uppfostra barnen till dessa ideal.

I dagens Svd skriver Tanja Bergkvist om sitt obehag inför dessa nya makthavare och eftersom det är min ödmjuka vecka har jag i likhet med pastor Jansson inga bestämda åsikter i frågan. AB

Däremot har jag skrivit en del om genus och förskola i tidigare inlägg.

Pojkaktig julklapp

Vi har gjort tre skivor som jag är ganska stolt över. Nu håller de på att ta slut och ingen nyutgåva är planerad. Därför ger jag bort alla tre  sångböckerna i pdf-form och hoppas att låtarna ska få ett längre liv på det här sättet!

pojkaktig123

Lycka till med notläsningen!

Tisdagstema – röd

De strandrestauranger i Goa som lät Cocacola dekorera väggarna fick ett gratis kylskåp. Handmålade vassväggar var kanske fina – tyvärr stannade inte reklamen på den nivån. Några ställen blev helt överlastade av färdiga skyltar och de kräsna  turisterna övergav dem.

Så går det när man flirtar med multinationella företag.

goarod

Min ödmjuka period går in på sin fjärde dag…

… och det självpåtagna förbudet mot att skriva elaka saker om Lärarutbildningsutredningen känns mer och mer som ett straff.

Därför gör jag en mycket diskret länkning till Tomas Kroksmark som inte har samma hämningar som jag.

I min första läsning av En hållbar lärarutbildning känner jag en doft av vetenskapligt kamaraderi. Det är inte bra.

Julklapp på jobbet?

Jag är inte så bra på presenter och lider med de arbetsgivare som förväntas dela ut julgåvor till sina anställda. Helst ska dessa gåvor vara hälsosamma, fantasifulla och framstå som dyrbara men vara billiga i inköp. Om kommunens logotyp dessutom är synlig tycks det vara lättare att motivera utgiften inför revisorn?

På 80-talet fanns det hemspråkslärare som arbetade på förskolorna. De var anställda av samma förvaltning som jag. Detta år var julklappen ett bedrövligt knivset med en usel skärbräda i form av en gris.

Problemet var att 20 av hemspråkslärarna var muslimer och att chefen insåg att grisskärbrädor kunde vara en kontroversiell julgåva. Därför fick vaktmästaren i uppdrag att såga av alla öron, trynen, knorrar och ben från grisarna. Resultatet blev en någorlunda oval träbit.

Än idag har jag inte förstått om detta var ett utslag av nervös korrekthet eller en respektfull åtgärd.

Är det någon mer än jag som har fått lustiga julklappar av arbetsgivaren?

Jakten på “den känslige pojken”

Stina Zethraeus (DN) skildrar jakten på barnbokshjältar som lever upp till bilden av ny modern mjuk och känslig manlighet. På biblioteket finns sökord för “starka flickor” – men ingen motsvarighet för “känsliga pojkar”.

En genomgång av årets utbud antyder att utbudet av mjukispojkar är rikt och varierat. Både i år och tidigare års barnboksutgivning vimlar det av pojkar som är hjälpsamma och känsliga. Mer problematiskt blir det när egenskaper som t.ex. att bry sig om sitt utseende kopplas till kön. Vaksamheten mot stereotypier riskerar att slå knut på sig själv.


Att de gamla barnbokskillarna är snälla och omsorgsfulla är inte det första man tänker på, och kanske är det därför som de aldrig beskrivits under något samlingsnamn.

Jag brukar säga som lilla spöket Laban:

Jag vill inte springa runt och vara kuslig
Jag vill hjälpa mamma att va huslig

Lite orolig är jag nog ändå inför denna oblyga normativitet – hur mjuk måste pojken vara för att bli godkänd i denna nykritiska anda? Har barnboksredaktören modet att se bakom den hårda ytan?


Vilken terrorism är intressant?

Per J Andersson skriver om mediers besatthet av terrorism som riktar sig mot västerlandet och oförmågan att förstå dynamiken i de konflikter som förklarar terrorattacken i Indien.

I november 1996 kolliderade en saudisk jumbojet med ett kazakstanskt fraktflygplan kort efter start från flygplatsen i Delhi. 349 människor dog, inte en enda västerlänning. När internationella nyhetsbyråer kom fram till nedslagsplatsen mötte de en polis som förstått hur journalisterna tänker. Ta det lugnt, sa han i all välmening till reportrarna, här finns bara döda bruna människor.

fisk

Mer indien

Ibland är det svårt att förklara vad begreppet etnocentrism egentligen innebär och hur det påverkar vår syn på världen. Jag minns Skånska dagbladets löpsedel om en flygolycka på 60-talet:

12 svenskar dödade – dock inga skåningar

Jag är skakad

Min ödmjuka period har inneburit vissa kreativa begränsningar. Det är svårt att blogga om jag varken får vara aggressiv, arrogant eller ignorant. Den självpåtagna ödmjukheten passar mig helt enkelt illa.

Men i morse 6.15 hände något. Då skakades min säng av en jordbävning som fick mig att inse utsattheten i mänsklighetens villkor. Jag kände mig väldigt liten och allt sådant som utbildningspolitik blev mindre angeläget.

Jag minns att Voltaire skrev Candide som en reaktion på ordbävningen i Lissabon. Efter det var varken gud eller den rationella framstegstron lika attraktiva. Det var dags att odla sin trädgård.

Kl. 8.34 hade Sydsvenskans artikel 634 läsarkommentarer. Nätet fungerar som den överlägsna formen av kunskapsrapportering.