Jag har nästan spelat sönder Säkert och nu är jag mogen att lyssna på Annika Norlins engelska alter ego.
Hon bjuder på två låtar att ladda ner från my space.
Bara så bra…
Jag tycker att bloggen har varit väl politisk ett tag och försöker återskapa min naturromantiska sida.
Är det en komplimang att liknas vid en svamp – eller många?
Varför innebär det en besvikelse att “få fikon – Zacharias?”
Varför blir generade människor röda som pioner – när de finns i så många färger?
Såja – nu avstår jag från att kommentera den hopplösa ledaren i Svd. Det känns skönt.