Mobbaren mår bra?

I Svd återges en forskningsrapport som avslöjar myten om att det är synd om mobbaren

– Mobbarna är psykiskt starka och omtyckta bland sina jämnåriga. Det stärker deras välmående, säger Juvonen.

Resultatet utmanar uppfattningen att mobbare innerst inne är osäkra och behöver hjälp och stöd.

hitchcock_musicf.jpgDiskussionen har ofta pendlat mellan hämndlystnad och överdriven förståelse. Jag vet inte om sådan här forskning hjälper oss att förhindra kränkningar mot barn. Kanske är det nödvändigt att skala bort medkänslan och rikta fokus mot ondskan – så som den framträder i en tid när religionen delvis har spelat ut sin roll.

Korståg och häxbränning kanske är att överdriva – men kraftfulla åtgärder i folkpartistisk förpackning kan vi antagligen snart se svepa fram över landet. Allt är bättre än den krypande känslan av vanmakt som förlamar en del skolor. Vi måste göra något – frågan är bara vad?

Är det någon mer än jag som tänker på Gösta Ekman som fängelsedirektör i Släpp fångarna loss – det är vår? Han ville gärna bestämma någonting och visa handlingskraft.

Han ville inte se att fängelset var en del av ett system som skapade problem. På samma sätt väljer skolan att se barnen som problembärare. Lösningen blir en metodfråga. Forskarna tycks ställa upp på regeringens grundsyn och erbjuder kataloger med evidensbaserade lösningsförslag.

Tidigare blogg

16 svar to “Mobbaren mår bra?”

  1. Susan Says:

    Kanske även en folkpartist kan förutsäga konsekvenserna av den förespråkade hårdkravskolan och vill stämme i bäcken inför all mobbing, sortering och segregering den kommer att medföra.
    -Man måste ha ETT PROGRAM!

    En skola för alla blev inget annat än en skola för prototypen, önskeeleven, den som ligger i fas med målformuleringarna. De andra, kreti och pleti, ska de blott förvaras, tills den dag de kan få CHANSEN att göra sin praktik, sitt yrkesprogram, på nån gubbsaggig arbetsplats där pinupporna i lunchrummet ytterligare förvirrar tonårspojkar med illa utvecklad impulskontroll.

    När enhetslösningarna skall till marginaliseras alla De Andra, de som inte följer mönstren. En mobbare utan empatiförmåga känner naturligtvis inte ånger på samma sätt som en med. En med bristande empatiförmåga är också en variant av människan. En till lika värde och rättigheter. Just på grund av denna olikhet bör väl programmen vara individuellt utformade, och riktas organisation, grupp och individ. Annars är de dömda att misslyckas.
    Jag betvivlar att helheten i ordningsskolan kan sägas säkra det grundläggande i männsikovärdet. Det är allvarligt. Till vilket samhälle skall det leda? samtidigt som den hårdföra jobblinjen ligger, inne eller ute?

  2. Susan Says:

    Skolan är av tradition ingen arena där man ofta hör det pratas om bemötande, möten eller anknytning. Trots att det är vad man gör hela dagarna.

  3. Fredde Says:

    Förstår inte vem Susan riktar sig emot. Enhetsskolan är ju socialisternas flaggskepp (men genomfört tillsammans med dåvarande folkpartiet). En skola för alla, varför inte en tidning för alla eller ett parti för alla? Socialistiska enhetspartiet som det hette i DDR. Det krävs naturligtvis många sorters skolor.

    Mats Olson tycker inte om enkla lösningar, men varför inte om de fungerar?

  4. Susan Says:

    Fredde! inte har jag pratat om Enhetsskolan. Den ligger för långt bakom i historien för att vara intressant. Men, däremot tar jag aldrig hjärtat från tanken på En skola för alla. Om det ska fungera, krävs naturligtvis många olika skolor, skolor som rymmer ollikheterna och inte sorterar ut dem i värderande a, b, c, lag. Vem som finansierar är en tydlig vänster höger fråga, det kan jag hålla med om, men hur valfriheten skall organiseras är det inte.

  5. Fredde Says:

    Susan: vad menar du? Grundskolan är enhetsskolan med annat namn. Vill du ha en skola för alla eller inte? Då blir det ju några, eller många, som inte passar in. Realskolan var bättre.

  6. Mats Says:

    Jag är lite nyfiken på hur du tänker Fredde!
    Vilken läroplan var den optimala?
    Hur mycket sortering är lagom?

    Går det att tänka realskola utan folkskola?

  7. Mats Says:

    Jo – om begreppet en skola för alla (eller en inkluderande skola som kanske är ett bättre uttryck) är det lätt att hamna i tolkningar som betonar likhet i organisation och bemötande.

    Peder haug har problematiserat uttrycket och lyft fram utmaningen att alla inte enbart ska befiina sig i samma lokal (vilket är mindre viktigt) det viktigaste handlar om rätten till utbyte och samvaro.

    Dessutom finns det en slagsida i debatten som ofta slutar i frågan om handikappades integrering. Historiskt och internationellt är det utestängandet av andra grupper som är centralt.

  8. Susan Says:

    Fredde tar då i och ger den här bloggen en puff in i domäner med mer än stilla eftertänksamt konsensus. Det är bra.
    Fredde: Jag vänder mig också emot särskolan. För att det är en egen skolform.
    Individuellt bemötande och anpassning i person, miljö, och system är för mig en skola för alla. En skola för alla är inte en EN en likadan skola för alla och en.

  9. Fredde Says:

    Vad vi ser nu är ju enhetsskolans förfall. Allt ska individualiseras, då förlorar man styrkan hos gruppen i undervisningen. Dessutom gör man lärarens jobb till en omöjlighet.

    Jag har sett särskolan på samma skolgård som den vanliga grundskolan och det var en bra integrering.

    I princip vill jag ha en tredelning med särskola, grundskola och elitskola. Elitskolan kan ju vara gratis. Eller vad man nu vill ha för namn på dem. Men också de statliga specialskolorna som nu ska få fortsätta. Och dövskolor etc. Det behövs också specialskolor av andra slag. Problemet med En skola för alla är att den anpassar sig till majoritetskulturen, t.ex. den ateistiska kulturen i Sverige. Det tycker majoriteten är bra och förstår inte alls varför minoriteterna inte är nöjda.

    Tror ni verkligen att man kan ha en skola för alla utan att ha en likadan skola? Eller annorlunda uttryckt, vad säger oss 40 års erfarenhet om den saken?

  10. Mats Says:

    Jag tror att du har missförstått begreppet. Eller köpt en väldigt obehaglig tolkning av det.

    Risken finns att du delar denna uppfattning med många andra.

  11. Fredde Says:

    Dina antagonister missförstår eller köper sina uppfattningar? Vilket begrepp menar du? men nu väldigt OT

  12. Mats Says:

    ”En skola för alla” är en politisk figur , ett retoriskt nummer, en ideologisk markering.

    Det är också en mer etisk och filosofisk position i Peder Haugs tolkning. Något vi kan värdera våra handlingar till.

    Antagligen är vi överens om att själva likheten är en styggelse? Det borde vara kvaliteten i mötet mellan barn och skola som är intresssant. Barnet har rätt till gemenskap och utbyte i skolan.

    Sedan återstår de praktiska organisatoriska aspekterna. Det är inte säkert att vi måste börja i den ändan?

    Jag tycker det är tröttsamt att om vi diskuterar en karikatyr av ett spöke.

  13. Fredde Says:

    ”Sedan återstår de praktiska organisatoriska aspekterna. Det är inte säkert att vi måste börja i den ändan?”

    JO! Om man inte beaktar de organisatoriska aspekterna bygger man luftslott som inte är genomförbara. Det är det som har hänt de senaste 40 åren. Därför kan man inte bry sig om projekt som byggt på extrapersonal eller andra särskilda arrangemang som inte finns i normal verksamhet.

  14. Mats Says:

    Till sist hamnar vi antagligen i budget och resurser. Eftersom det gör ont att tänka på visionen kanske det är bättre att fortsätta med sorteringsskola och sorteringssamhälle.

    Om du menar att det är cyniskt att låtsas som om barn i skolan har lika värde i ett samhälle som tänker helt annorlunda – ja då är vi obehagligt överens.

  15. Maria Ebbeskog Says:

    Hej en skola för alla funkar inte det vet jag. Jag har gått integrerat i 8 ½ år. Jag blev retad från 1:a klass till 9 klass även sen jag började i Alvik. En skola för hörselskadade. Men all mobbing slutade när jag började på gymnasiet.

  16. Mats Says:

    Hur menar du?

    Jag vet inte om det går att ställa frågor som:
    Varför blev du mobbad?
    Varför blev du inte mobbad i gymnasiet?

    Det blir liksom fel – men jag anar att du själv har tankar om att det har något med skolans organisation att göra?

    En skola för alla är ett stort och yvigt begrepp – vilken sortering tror du är funktionell och moralisk rimlig?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 105 andra följare